Debatt. .

2014-10-09 10:13
Debatterna kring stereotypa bilder i barnlitteratur visar på en utbredd avsaknad av kunskap och förståelse om Sveriges koloniala arv och hur det påverkar samtiden. Fokus hamnar ofta på enskilda företeelser istället för den kontext ur vilken bilderna uppko BILD: Marc Feminia/TT
Debatterna kring stereotypa bilder i barnlitteratur visar på en utbredd avsaknad av kunskap och förståelse om Sveriges koloniala arv och hur det påverkar samtiden. Fokus hamnar ofta på enskilda företeelser istället för den kontext ur vilken bilderna uppko

Frigörelse kräver att vi förstår vår historia

Den senaste tidens debatter kring stereotypa bilder i barnlitteratur visar på en utbredd avsaknad av kunskap och förståelse om Sveriges koloniala arv och hur det påverkar samtiden, skriver Interferm Göteborg.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den 9 oktober 1847 avslutade Sverige sitt över tvåhundra år långa deltagande i den transatlantiska slavhandeln. Dagen är viktig att belysa eftersom den visar att vi i Sverige är bärare av en kolonial historia som ligger till grund för den rasism som bland annat afrosvenskar utsätts för idag. En förståelse av detta är väsentlig för att motverka nutida rasism och skapa en framtid präglad av jämlikhet och rättvisa.

Rasismen som dagens afrosvenskar möter har bland annat kartlagts i den s.k. Afrofobirapporten, utgiven tidigare i år. Rapporten visar att diskrimineringen av afrosvenskar börjar tidigt i livet, genom att bland annat i förskola och skola kallas för n-ordet, och utsättas för andra rasistiska trakasserier och mobbning. Enligt rapporten utsätts afrosvenskar även för omfattande diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden, och siffror från Brå visar på en extrem överrepresentation av afrofobiska hatbrott.

Författarna av Afrofobirapporten kopplar även dagens diskriminering av afrosvenskar till historien. De menar att historiska processer som den transatlantiska slavhandeln, ”i samklang med en kulturell och vetenskaplig produktion av rashierarkier, [har] lett fram till en juridiskt och ekonomiskt präglad rasdiskriminering och rassegregation riktad mot svarta”. 

Den senaste tidens debatter kring stereotypa bilder i barnlitteratur visar på en utbredd avsaknad av kunskap och förståelse om Sveriges koloniala arv och hur det påverkar samtiden. Fokus hamnar ofta på enskilda företeelser istället för den kontext ur vilken bilderna uppkommer. Uppfattningen av Sverige som bortom rasism osynliggör ojämlikhet. Sverige är inte exceptionellt, utan har till exempel flera gånger kritiserats av FN för att inte följa konventionen för avskaffande av rasdiskriminering. Bilden av Sverige som undantag låter individer och institutioner att avskriva sig ansvar istället för att arbeta för förändring.

Interfem Göteborg ställer sig därför positiva till att den nya regeringsförklaringen fastställer att rasistiska uttryck inte ska ha någon plats i Sverige, och att grund- och gymnasieskolor ska motverka rasism. Vi kräver att regeringen snarast implementerar dessa uttalanden genom konkret handling. Vi utmanar landets skolor och bildningsinstitutioner att redan nu gå i täten för detta arbete och föra in Sveriges koloniala historia och roll i den transatlantiska slavhandeln i läroplaner och bildningsverksamheter.

Antirasism är allas vårt ansvar. Vi måste erkänna att rasism genomsyrar samhället och villkorar våra liv. Frigörelse kräver att vi förstår vår historia, avkoloniserar våra institutioner och beteenden, och därigenom bygger ett samhälle som präglas av jämlikhet och rättvisa. Därför behöver vi uppmärksamma dagar som den 9 oktober, för att veta vad vi ska göra annorlunda.

Interfem

Är en ideell förening för kvinnor och transpersoner som blir rasifierade, det vill säga personer som kan bli utsatta för rasism eller negativ särbehandling på grund av hudfärg, etnicitet, religion eller språk. Ändamålet är att öka kunskap och medvetenhet om rasism och sexism.