Debatt: Förlossningsvården måste vara rustad även för kris

Sveriges låga mödradödlighet och vår mödra- och förlossningsvård med starka legitimerade barnmorskor lyfts ofta som ett föredöme i internationella sammanhang. Svenska barnmorskor har genom Sida, FN:s Befolkningsfond (UNFPA) och andra organisationer bidragit till att stärka andra länders sexuella och reproduktiva vård

Samtidigt står den svenska mödra- och förlossningsvården inför stora utmaningar. Enligt Socialstyrelsen har 18 av 21 regioner brist på barnmorskor. När många barnmorskor går i pension de närmaste åren kommer behoven att öka ytterligare. Den förlossningsvård som erbjuds är ojämlik, det visar bland annat den varierande förekomsten av förlossningsskador på olika håll i landet. Det yttersta tecknet på att förlossningsvården inte håller tillräckligt hög kvalitet är att förlossningsrädslan ökat bland omföderskor.  

Coronapandemin har än en gång avslöjat hur bräcklig den slimmade mödra- och förlossningsvården är och samtidigt medfört ytterligare påfrestningar. När barnmorskor och annan personal får nya arbetsuppgifter och flyttas till andra avdelningar för att ta hand om smittade som behöver vård, eller själva blir sjuka, ökar belastningen ytterligare. Utöver bristande tillgång till mödra- och förlossningsvård kan barnmorskebristen göra det svårt att få tillgång till preventivmedel, abort eller andra insatser i rätt tid. 

De satsningar som gjorts på förlossningsvården de senaste åren har varit välbehövliga, men långt ifrån tillräckliga, och riskerar nu att omdisponeras när nya prioriteringar görs i vården på grund av covid-19. Men så får inte ske. Ett välfärdsland som Sverige måste kunna avsätta tillräckliga resurser för att säkerställa tillgång till en god reproduktiv och sexuell hälsovård även i tider av kris. 

Idag, på den internationella barnmorskedagen, kräver Svenska Barnmorskeförbundet, Sveriges Kvinnolobby och Födelsehuset:

• En statlig översyn av hela vårdkedjan, före under och efter förlossning. För att skapa en mer jämlik, kvalitativ och evidensbaserad mödra- och förlossningsvård krävs nationella nyckeltal och riktlinjer.

• Sätt upp ett mål om en barnmorska per födande kvinna.

• Ytterligare satsningar på mödra och förlossningsvården. Öronmärk medel för fler barnmorskor och höjda löner. Se till att satsningar blir långsiktiga och hållbara genom permanent finansiering med tydlig styrning.

WHO har utlyst 2020 till sjuksköterskans och barnmorskans år och den internationella sammanslutningen International Confederation of Midwives har valt att kalla 20-talet för barnmorskans decennium. För att världen ska nå de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 krävs fler utbildade och självständiga barnmorskor. Låt detta bli ett tillfälle för Sverige att skala upp och förstärka kvinnors hälso- och sjukvård. Kostnaderna för den reproduktiva hälsan ska ses som en investering i framtiden, inte en börda för sjukvårdssystemet.
///

Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby
Lisel Naeslund, ordförande, Födelsehuset
Eva Nordlund, ordförande, Svenska Barnmorskeförbundet