Debatt: Fler familjer kommer att splittras när lönegolvet höjs

Nu har lönegolvet höjts med mer än 1 000 kronor, från 33 390 kronor till 34 450 kronor i månaden. En lön som är helt omöjlig för tonåringar att uppnå. Men varför höjs kraven nu igen?

Förklaringen är enkel. Lönerna ökar varje år och medianlönen i Sverige har nu ökat från 37 100 till 38 300 kronor. Regeringen har bestämt att arbetskraftsinvandrare måste tjäna minst 90 procent av medianlönen för att stanna i Sverige, vilket innebär en lön på 34 470 kr. Så enkelt är det. 

Och konsekvenserna är lika enkla som brutala. Fler människor som arbetar, betalar skatt och bidrar till Sverige kommer att utvisas – tillsammans med sina familjer. 

Ett tragiskt exempel är Sandra, 13 år, som nyligen utvisades efter att ha levt hela sitt liv i Sverige. Hennes mamma arbetade, försörjde sig själv och hade samma lön som sina kollegor. 

Men eftersom lönen inte nådde upp till regeringens lönekrav räckte det inte för att få stanna. För Sandra spelade det ingen roll att Sverige är det enda land hon känner som sitt hem.

Kraven blir högre, osäkerheten större och fler människor riskerar att hamna på fel sida av regeringens gräns.

Varje gång medianlönen stiger höjs också tröskeln för människor som vill arbeta och bygga sin framtid i Sverige. Det innebär att en politik som redan orsakat stora problem nu kommer att slå ännu hårdare och mot ännu fler. Men det är ju också syftet med regeringens deportationspolitik, som Sverigedemokraterna kallar det. 

När regeringen så sent som för ett par veckor sedan införde det höjda lönegolvet varnades de för konsekvenserna. Företag, kommuner och arbetsgivare pekade på att människor som arbetar, betalar skatt och följer reglerna riskerar att förlora rätten att stanna i landet. Detta samtidigt som det råder kompetensbrist inom en rad yrken som drabbas. 

Regeringen sitter i Stockholm och sätter ett lönekrav som gäller lika för hela landet, oavsett yrke, region eller arbetsmarknadens behov. Det gör att kvinnor utvisas oftare än män. Och att landsbygdskommuner drabbas hårdare än storstäder. Det är en värdelös lagstiftning. 

Det är inte bara en orättvis politik. Det är också en politik som undergräver den svenska modellen där löner ska sättas av arbetsmarknadens parter, inte av regeringen.

Igen – detta handlar inte bara om siffror i ett regelverk. Bakom varje höjning finns människor som arbetar, betalar skatt och bidrar till Sverige, företag som behöver kompetens och unga som försöker få stanna i det land de vuxit upp i och bygga sin framtid här. 

När medianlönen stiger följer lönegolvet automatiskt med uppåt. Kraven blir högre, osäkerheten större och fler människor riskerar att hamna på fel sida av regeringens gräns. 

Det är dags att byta ut medianlönegolvet mot ett lönegolv byggt på kollektivavtalens löner. Och det är dags att byta ut regeringen som skapat detta kaos för Sveriges företag och människorna som lever, jobbar och bidrar här.