Debatt: Får palestinierna äntligen rättvisa?

Den Internationella brottmålsdomstolen har slagit fast att Palestina är part till domstolens stadga. En följd av detta är att domstolen har jurisdiktion över de områden som ockuperats av Israel sedan 1967, det vill säga Gaza och Västbanken, inklusive Östra Jerusalem. Med domstolens beslut som grund har ICC:s åklagare påbörjat en undersökning om brott i områdena. Såväl israeler som palestinier kan komma att åtalas och dömas i domstolen.

Idén att det finns lagar även i krig är knappast ny. En milstolpe var när rättegångar anordnades i Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget för att pröva gärningar som begåtts av tyskar och japaner under kriget. Andra specialdomstolar har inrättats för andra konflikter.

Internationella brottmålsdomstolen är ett stort steg framåt i denna utveckling. Den är en permanent domstol och inte inrättad för någon specifik konflikt, vilket garanterar dess oberoende. De regler den dömer efter är överenskomna på förhand, vilket borgar för en hög grad av rättssäkerhet och stärker dess trovärdighet. Till skillnad från domstolarna som inrättades efter andra världskriget, kan Internationella brottmålsdomstolen döma förbrytare från båda sidor i en konflikt.

Att domstolen nu bedömer sig ha jurisdiktion i Palestina-Israelkonflikten, och att en undersökning har påbörjats, är välkommet. En lösning på konflikten förutsätter nämligen att någon slags rättvisa skipas. Internationella brottmålsdomstolen har en unik möjlighet att bidra till detta genom att krigsförbrytare ställs inför rätta.

Det går inte att överskatta vikten av att straffriheten avskaffas. Inte heller går det att bortse från vikten av att offren i Gaza och på Västbanken får rättvisa. Att upprätthålla rättvisan kan dessutom leda vidare till en lösning på konflikten i dess helhet. Och vinsterna med fred i Mellanöstern är enorma. Det skapar möjligheter till fördjupat samarbete mellan väst och arabvärlden, det stärker demokratiska krafter i arabvärlden, och det berövar många terrorgrupper legitimitet.

Det finns således all anledning att nu stå upp för den Internationella brottmålsdomstolen och därmed verka för en rättvis fred. På global nivå skulle detta utgöra ett stort steg på vägen mot en värld där alla krigsförbrytare kan ställas inför rätta, oavsett nationalitet eller politiska och strategiska överväganden.

Om världssamfundet hellre väljer att inte stödja domstolen får vi i stället det motsatta: ingen fred i Mellanöstern, förlorat förtroende för västvärlden, urholkad folkrätt och osäkerhet även globalt.

Att stödja domstolen borde således vara självklart för hela världssamfundet. Vi hoppas att Sverige och EU uppfyller sina folkrättsliga åtaganden och ger stöd, i såväl ord som handling, till Internationella brottmålsdomstolen.