Debatt: EU:s pengar får aldrig kränka människors rättigheter

EU:s budget är ett av våra starkaste verktyg för förändring. Varje år styrs enorma belopp från Bryssel till medlemsländerna för att skapa sammanhållning, hållbar utveckling och social rättvisa. Men idag finns ett farligt gap mellan vad EU säger sig stå för och vad EU faktiskt finansierar.

En ny rapport från den granskande civilsamhällesorganisationen Bridge EU och projektet EU funds for fundamental rights (Furi) visar att 1,1 miljarder euro av EU:s budget har gått till projekt som bryter mot EU:s egna lagar och värderingar. 

Att 1,1 miljarder euro av våra gemensamma EU-medel har använts till att utsätta redan marginaliserade människor för kränkningar, är en skandal som borde generera debatt. 

Det handlar bland annat om finansiering av segregerade, institutionsliknande inrättningar för barn med funktionsnedsättningar, där deras möjligheter att delta i samhället och självständiga liv kraftigt har begränsats. Pengarna har också gått till särskilda bostadsområden och skolor för romer, vilket spätt på den utsatthet och negativa särbehandling som drabbar många av EU:s romer. Därtill har migranter och flyktingar frihetsberövats eller utestängts från offentliga tjänster. 

Det handlar inte bara om felprioriteringar eller enstaka misstag, utan är ett systematiskt misslyckande och svek mot det europeiska löftet om värdighet och jämlikhet för alla.

Dessa projekt bryter mot den grundläggande principen att EU-medel inte ska finansiera brott mot EU:s egna lagar. Det handlar inte bara om felprioriteringar eller enstaka misstag, utan är ett systematiskt misslyckande och svek mot det europeiska löftet om värdighet och jämlikhet för alla.

När EU-kommissionen i somras presenterade sitt förslag till EU:s nästa långtidsbudget var ett av flaggskeppsförslagen ett nytt program för att stärka EU:s kreativa näringar, civilsamhälle och fria medier. Det är en gedigen satsning på 8,6 miljarder euro. Men om denna satsning  ka betyda något kan EU inte fortsätta betala ut stöd till aktörer som nedmonterar samma rättigheter som programmet är avsett att stärka. Det blir ett nollsummespel med vår demokrati som insats.

När vi nu är i färd med att forma nästa långtidsbudget som ska gälla 2028-2034,  har vi chansen att välja rätt väg. Vi kan bygga ett EU som sätter människan före makten och rättigheterna före byråkratin. Vi måste därför säkerställa: 

• Bindande rättighetskrav för varje euro. EU-pengar ska aldrig kunna gå till projekt som strider mot våra gemensamma lagar och värderingar. Därför måste alla EU:s program omfattas av tydliga och bindande krav på att projekten genomförs med full respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Om regeringar eller andra aktörer bryter mot dessa villkor ska pengarna stoppas och riktas om till aktörer som respekterar dem.

• Oberoende granskning innan pengar betalas ut. Varje medlemsstat ska genomföra oberoende prövningar av projektens påverkan på grundläggande fri- och rättigheter innan de godkänns. Civilsamhället och berörda grupper, som romska organisationer och funktionsrättsrörelsen, måste tilldelas en tydlig roll i processen.

• En europeisk vakthund för rättigheter. En gemensam struktur bör inrättas för att följa upp hur EU-medel används, ta emot klagomål om rättighetsöverträdelser och stödja strategiska rättsprocesser och civilsamhällets tillsynsarbete.

• Målstyrd finansiering som motverkar diskriminering. Framtida EU-fonder och program ska aktivt främja mänskliga rättigheter genom att prioritera projekt som stärker inkludering: integrerade skolor, tillgängliga bostäder, avinstitutionalisering och stöd till utsatta grupper.

När populistiska krafter växer, måste EU visa ledarskap. Vi måste försäkra oss om en kommande långtidsbudget där budgetmedel, respekt för grundläggande rättigheter och ansvarsutkrävande går hand i hand. Varje euro i EU:s budget ska bidra till att stärka människors frihet och värdighet, inte begränsa dem.