Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Egen ekonomi för kvinnor ger frigörelse i förorten

I samband med FN:s dag för avskaffande av mäns våld mot kvinnor förra året anordnade organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) en rad debatter i Järva och Botkyrka tillsammans med flera organisationer.
I samband med FN:s dag för avskaffande av mäns våld mot kvinnor förra året anordnade organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) en rad debatter i Järva och Botkyrka tillsammans med flera organisationer. Bild: Foto: Maja Suslin / TT

Dagens ETC.

Vi vet att många äldre kvinnor, både de som har bott länge i Sverige och de som är nyanlända, ofta känner sig och är inlåsta i sina förorter och i sina relationer. Så kan det mönstret brytas, skriver debattörerna.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I spåren av metoo-kampanjen ser vi en ökad uppmärksamhet på sexuella övergrepp och trakasserier. En tystnadskultur har förhoppningsvis brutits vilket är ett viktigt steg i kampen för kvinnors rättigheter. Också när det gäller hedersförtrycket har debatten på senare tid förts framåt. Nyligen presenterades siffror som visar att var sjätte flicka i högstadiet i de tre svenska storstäderna lever under ett hedersförtryck. Det många har velat blunda för eller relativisera går inte längre att förneka.

Men det som ofta glöms bort i debatten är att hedersförtrycket inte bara är en fråga för unga flickor. Ingen av de svenska kartläggningar som har gjorts över hedersförtryckets utbredning har beskrivit de vuxna kvinnornas verklighet. Men vi vet att många äldre kvinnor, både de som har bott länge i Sverige och de som är nyanlända, ofta känner sig och är inlåsta i sina förorter och i sina relationer. 

I samband med FN:s dag för avskaffande av mäns våld mot kvinnor förra året anordnade organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) en rad debatter i Järva och Botkyrka tillsammans med organisationer som Spånga Blåband, Blå Vägen, Kvinnofrigörelse i förorten, Alevitiska kvinnoföreningen, Verdandi, Filippinska kulturföreningen och ABF. Syftet var att lyfta frågan om hinder såväl som möjligheter för kvinnorna i förorterna.

Dessa debatter och samtal var välbesökta och uppskattade av förortskvinnorna. Många berättade om hur de saknade en egen försörjning, som skulle kunna underlätta för dem att lämna sina män för att kunna leva ett fritt liv utan våld, förtryck och frihetsinskränkningar. Låg utbildning, bristande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället var i kombination med hedersnormerna hinder för kvinnornas självständighet.

En kvinna berättade att hon som en sorts överlevnadsstrategi ofta måste ljuga när hon träffar vänner: ”Det liv som en svensk kvinna lever kan jag bara drömma om. Frihet har olika innebörd för svenska kvinnor och för oss invandrade kvinnor”.

Många saknade möjligheten att besöka någon sport- eller simhall. Därför ordnade VHEK tillsammans med Friskis och svettis ett gympa­pass för att kvinnorna inte bara skulle må bättre utan också kunna se vägar till ett självständigt liv.

Vad som krävs för att komma tillrätta med de problem som hederskulturen skapar är mer uppsökande verksamhet för att visa på och underlätta nya möjligheter för invandrade kvinnor till utbildning och självförsörjning. Vi uppmanar stadsdelsnämnder och kommunpolitiker att underlätta bildandet av sociala kooperativa företag. Så skulle exempelvis kommunernas skolor, äldreboenden och myndigheter kunna beställa mat, bröd och andra lokala produkter från sådana kooperativa verksamheter. Genom att kvinnorna går från bidrag till uppdrag, från beroende och utsatthet i hemmen till ett mer självständigt liv med egen ekonomi, skulle de ges möjlighet att bryta med det förtryck de lever under.

00:00 / 00:00