Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Därför röstade jag ja till EU:s nya upphovsrättsregler

Bild: Magnus Liam Karlsson/SVD/TT

Dagens ETC.

DEBATT.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I september 2016 sedan lade EU-kommissionen fram ett lagförslag om nya upphovsrättsregler på den digitala inre marknaden med syfte att anpassa upphovsrätten till den digitala värld vi lever i nu så att journalister, förläggare, kulturskapare och upphovspersoner kan få skäligt betalt för sitt arbete.

Utskottet för rättsliga frågor (JURI) i EU-parlamentet, har gått igenom detta lagförslag och gjort ändringar, såsom EU-parlamentet alltid gör under EU:s ordinarie lagstiftningsförfarande. Den 12 september i år röstade EU-parlamentet i plenarsession för andra gången om huruvida JURI-utskottet kan få inleda förhandlingar med EU:s ministerråd om dessa nya upphovsrättsregler - det vill säga om EU-parlamentets position när det gäller dessa nya regler som handlar om upphovsrätt på internet.

Majoriteten av ledamöterna 438 stycken röstade ja, 226 röstade nej och 39 avstod. Jag röstade ja till EU-parlamentets position på dessa nya regler om upphovsrätt på internet eftersom vi i Feministiskt initiativ tycker att EU:s upphovspersoner/kulturskapare ska få betalt för sitt arbete. Många undrar varför jag valde att rösta för EU-parlamentets position och därför vill jag klargöra mina tankar och processen kring denna mycket omdebatterade fråga.

Själva förslaget går ut på att digitala plattformar som delar upphovsrättsskyddat material, som Facebook och Google, ska tvingas ersätta upphovspersonerna. Det vill säga flytta det upphovsrättsliga ansvaret från den enskilde användaren till de företag/digitala plattformar som bedriver en kommersiell verksamhet baserad på det uppladdade materialet. Just nu gör de digitala plattformarna stora vinster när kulturskapares verk används och sprids online och kulturskaparna själva får ibland ingen ersättning alls för sitt arbete.

Detta är ett mycket omdiskuterat lagförslag och under den första omröstningen i plenarsessionen i juli röstade jag och majoriteten av ledamöterna nej till EU-parlamentets position. Det fanns stor oro och oklarheter kring texten gällande artikel 11 och 13 samt kring eventuella inskränkningar av yttrandefriheten online. Vi ledamöter har blivit utsatta för dramatisk lobbying från båda sidor - ena sidan menade att internet skulle censureras om vi röstade ja till detta förslag och den andra sidan sa att Europas kulturella och kreativa sektor skulle gå under om vi röstade nej till detta förslag. 

Jag och mitt team i EU-parlamentet har lyssnat på båda sidor i den här debatten. Vi är väl medvetna om att i detta är ett komplex förslag som balanser två mänskliga rättigheter, yttrandefriheten och upphovsrätten mot varandra. Det ligger i sakens natur att upphovsrätten på sätt och vis begränsar yttrandefriheten, men upphovsrätten är också en mänsklig rättighet och även en del av den svenska grundlagen. Vi har varit kritiska och läst alla argumenten från båda sidor och efter att ha bollat argumenten med representanter med båda sidor.

Jag är medveten om att det här förslaget inte är perfekt och jag röstade för vänsterns och de grönas ändringsförslag på artikel 11 och 13 och jag hade gärna sett en annan balans men när jag tittar på helheten så anser jag att det här förslaget inte hotar yttrandefriheten. Exempelvis: 

Artikel 11 och att den skulle innebära införandet av en ”länkskatt”

Reglerna kommer bara att gälla för kommersiella plattformar som tjänar pengar på upphovspersonernas verk såsom Google News och Facebook som återanvänder artiklar från traditionell media. Syftet är att plattformarna ska betala en rättvis ersättning till journalister och deras utgivare för att utveckla och behålla kvalitetsjournalistik. Just nu går intäkterna till plattformarna och inte till journalister och deras utgivare.    
Reglerna kommer bara att gälla för företag med fler än 50 anställda, inte privatpersoner eller mindre och medelstora företag. Även små och mikroplattformar och start-ups är undantagna från dessa regler.
Att enbart dela hyperlänkar med artiklar i kombination med ”enskilda ord” för att beskriva dem kommer inte att omfattas av reglerna. 

Artikel 13 och att den kommer att innebära att plattformarna måste införa uppladdningsfilter/igenkänningsteknik och detta kommer att leda till censur

Det är viktigt att komma ihåg att EU-parlamentets position sätter ett mål: Att en plattform inte får tjäna pengar på uppladdat material utan att kompensera upphovspersonerna. Den säger hur man ska nå detta mål och att det är plattformarna som är juridisk ansvariga att se till att olagligt uppladdat material inte förekommer på deras sidor.
Dock specificerar EU-parlamentets position inte vilka verktyg plattformarna bör använda sig av för att finna detta olagliga material. Det finns inget krav att plattformarna ska använda sig av till exempel uppladdningsfilter.
Texten säger att alla åtgärder som vidtas av plattformarna för att kontrollera att deras uppladdningar inte bryter mot upphovsrättsreglerna måste utformas på så sätt att de undviker att fånga in ”verk eller andra alster som inte bryter mot upphovsrätten”.
Plattformarna är också skyldiga att införa system för ”snabba åtgärder” (som ska handhas av plattformens personal, inte algoritmer), som ska kunna ta emot klagomål i fall när en uppladdning på felaktiga premisser tagits bort. 
De enda uppgifter som plattformen ska identifiera med de tekniska åtgärderna är den för ändamålet relevant information som rättighetshavarna lämnat till plattformarna, så som sker redan idag. Den typen av igenkänningsteknik utgör inte ett hot mot yttrandefriheten.
Uppladdningar av material till online-uppslagsverk som Wikipedia, eller plattformar som GitHub, kommer att automatiskt undantas från dessa regler.

Även det rättsliga utskottet och ministerrådets juridiska avdelning hade tidigare konstaterat att detta förslag inte hämmar yttrandefriheten. I det omarbetade förslaget har ytterligare skrivningar lagts till som syftar till att tydliggöra och säkerställa att fri- och rättigheter skyddas.

Jag ser detta förslag som ett viktigt steg mot att ge EU:s upphovspersoner och kulturskapare rättvisa villkor när deras verk används och sprids på nätet. Samma regler som gäller offline bör även gälla online. Feministiskt Initiativ prioriterar kulturpolitiken, det syns i allt från vårt omfattande kulturpolitiska plattform till vår statsbudget, för att vi vet att kulturen är fundamental i en levande demokrati.

00:00 / 00:00