Debatt: Därför är folkhögskolan så viktig för demokratin

När jag började i skolan 1984 var Sverige känt för sitt framstående och jämlika utbildningssystem. Men efter kommunalisering, privatisering, digitalisering och införandet av betyget underkänt är den svenska skolan världsunik i det avseendet att vi är det enda land i världen där privata företag och riskkapitalbolag kan plocka ut obegränsad vinst ur en 100 procent skattefinansierad skola. 

Så istället för att omvärlden står imponerad, skrattar de nu åt oss och undrar hur vi kunde vara så korkade. 

Men det finns en del av det svenska utbildningssystemet som har fortsatt på sin inslagna väg, utan att lockas av kortsiktighet, vinster och obeprövade pedagogiska flugor: folkhögskolorna. 

Dessa utbildningsinstitutioner, vars anor sträcker sig över ett och ett halvt sekel tillbaka, har visat sig vara av stor betydelse för samhällets utveckling och individers personliga tillväxt.

En unik aspekt av folkhögskolor är deras fokus på lärande för livet, snarare än enbart för yrkesmässig framgång. Denna inriktning ger utrymme för utforskande av intressen, värderingar och personlig utveckling. Studenter uppmuntras att ifrågasätta, reflektera och utveckla en djupare förståelse för sig själva och världen omkring dem. Förbättrande samhällsinitiativ börjar alltid med individen och här gör folkhögskolor en stor insats. 

Folkhögskolor har en unik förmåga att inkludera alla och blir därför en språngbräda in i samhället. Oavsett ålder, tidigare utbildningsnivå eller bakgrund, missbruk eller utanförskap, är dörren öppen för alla som vill lära och utvecklas. 

Denna inkludering har en förlösande kraft som inte bara berikar individerna själva, utan även berikar hela samhället med en mångfald av perspektiv och erfarenheter.

I dagens snabbrörliga samhälle är behovet av livslångt lärande mer påtagligt än någonsin. Folkhögskolor erbjuder en flexibel och anpassningsbar utbildning som möter individers och samhällets skiftande behov över tid. Detta möjliggör för personlig och professionell utveckling, oavsett var i livet man befinner sig. Och även om stort fokus ligger på allmän kurs för att färdigställa gymnasiet eller grundskolan, anpassas utbildningsutbudet efter behov. Folkhögskolan där jag arbetar har till exempel en vårdbiträdeskurs som startade för tre år sedan, där just nu två tredjedelar av de som avslutat utbildningen är i arbete och ytterligare nästan tio procent är i vidarestudier. 

Genom att främja kritiskt tänkande, samhällsengagemang och medborgerligt ansvar, spelar folkhögskolor en nyckelroll i att stärka demokratin. De utbildar inte bara medborgare, utan aktiva och medvetna deltagare i samhällsdebatten och de demokratiska processerna. 

För att lära sig om lokal och regional demokrati besöker lärare och kursdeltagare från folkhögskolor regelbundet region- och kommunfullmäktigesammanträden. Flera kursdeltagare har också fått insändare som skrivits i undervisningen publicerade i tidningar. 

Genom att utbilda och inspirera generationer har folkhögskolor en lång och framstående historia som samhällsbyggare. Många av våra mest framstående personligheter och kulturskapare har sina rötter i folkhögskolans utbildningstradition. Sångerskan Marie Fredriksson och programledaren Erik Haag för att nämna några. 

Att investera i våra folkhögskolor är att investera i samhällets framtid. Deras unika bidrag till personlig utveckling, samhällssammanhållning och demokratiskt engagemang kan inte överskattas. Det är hög tid att ge dem den uppmärksamhet och resurser de förtjänar!