Debatt: Att skrota transportmålen undergräver det folkliga stödet för omställningen

Transportmålet, som ska minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030, har länge varit en av klimatpolitikens viktigaste kompassriktningar. I oktober slog ministern fast att Sverige inte ska tramsa runt med sänkta ambitioner – nu kallar hon samma mål orealistiskt och säger att det skulle kräva körförbud. 

Att minska utsläppen från transportsektorn är en utmaning, men att ta bort transportmålet skulle göra klimatpolitiken mindre legitim, inte mer realistisk. Klimatmål är inte bara mål – de är symboler för ett övertygande politiskt ledarskap. 

Ny forskning visar att symboliska klimatåtgärder är viktiga för att skapa stöd för mer ambitiös klimatpolitik. De kan öka acceptansen för dyrare och mer långsiktiga insatser genom att stärka upplevelsen av rättvisa och trovärdighet. Försvagas symboliken faller också stödet.

Transportmålet är en sådan signal. När regeringen överväger att avskaffa det undermineras den legitimitet som krävs för att driva igenom åtgärder som kan fasa ut klimatskadliga beteenden. 

Att målet beskrivs som orealistiskt och ett hot mot vår rörelsefrihet urholkar tilliten till klimatpolitiken. Det signalerar osäkerhet i styrningen och skickar vacklande budskap till en sektor som står för drygt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp – inte minst när Miljömålsberedningen i höstas enades om att behålla målet. 

Forskningen visar också att tilltron till politiken är viktigare än de upplevda kostnaderna för att svenskarna ska acceptera klimatåtgärder. Människor med låg tillit tenderar att överskatta kostnaderna och motsätta sig effektiva styrmedel. Den logiken borde oroa regeringen. 

Att plötsligt ändra kurs är ett säkert recept för minskad acceptans. Ökat stöd uppstår när politiken tvärtom uppfattas som ärlig och konsekvent. Forskarna visar dessutom att acceptansen för regleringar inom fordonssektorn är högre än på andra områden. Här missar Liberalerna ett öppet mål – svenskarna står redo för en fossilfri transportsektor.

Samtidigt visar forskning från Fairtrans att de flesta svenskar vill att Sverige tar ett globalt ansvar och går före i klimatomställningen. Global Climate Change Survey pekar dessutom på att den absoluta majoriteten vill att regeringen ska accelerera arbetet för att hantera klimathotet. Förväntan på politiskt ledarskap är alltså tydlig.

Det gör Liberalernas steg mot att riva upp klimatmålen desto mer bekymmersamt. Slopandet av transportmålet är ingen teknisk justering, utan en symbolstark handling som minskar, snarare än stärker, den folkliga acceptansen för nödvändiga klimatåtgärder. När klimatpolitiken uppfattas som motsägelsefull eller taktiserande skadas den tillit som dess legitimitet bygger på.

Ska Liberalerna vara en seriös aktör i klimatpolitiken krävs ett ledarskap som står fast vid målen, inte river upp dem månader före valet. Konsekvenserna av att slopa transportmålet är osäkra, men symboliken är uppenbar – och beslutet urholkar det stöd som klimatomställningen kräver.