Hoppa till innehållet

Djurrätt

Debatt: Aporna kunde ha släppts fria – i stället dödades de

Bild: Karolinska institutet.

Dagens ETC

De överlevde åratal av försök, men fick aldrig uppleva friheten. När fem apor på Karolinska institutet inte längre behövdes fanns möjligheten att låta dem leva vidare på en djurfristad. I stället avlivades de – ett beslut som säger något om hur vi fortfarande ser på djur i forskning.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Kommentera

Hur vore det att leva hela sitt liv i fångenskap, styrd av andras intressen och utnyttjad i försök? För de fem aporna Nanuq, Lynx, Fox, Grizzly och Hyena var det verklighet. 

De föddes på en anläggning i Kina 2006 och kom tre år senare till Sverige och Karolinska institutet (KI). Därefter levde de instängda i laboratoriemiljö och utsattes för djurförsök i 17 år innan de nyligen dödades.

Deras livsöden hade kunnat bli annorlunda. Under flera år kämpade Djurrättsalliansen för att aporna skulle få leva ett liv utanför laboratoriet. Vi har försökt få KI att omplacera dem till en kunnig och erfaren djurfristad i Storbritannien. 

Där hade de fått leva så nära frihet som möjligt efter ett helt liv i fångenskap. Fristaden har stått redo att ta emot aporna och vi erbjöd oss att ansvara för hela processen – från administration och kostnader till själva flytten.

Det var inte en orealistisk önskan då vi tidigare lyckats med just detta. År 2009 var vi med och omplacerade de tre aporna Betty, Boo och Baloo till samma djurfristad. Där lever Boo än idag tillsammans med andra apor. Baloo gick bort under 2021 och Betty i början av 2024. 

KI stod med ett val i sina händer och de valde att döda Nanuq, Lynx, Fox, Grizzly och Hyena. Motiveringen var att en flytt skulle innebära stress och lidande. Resonemanget ekar ihåligt då det handlar om apor som hållits i fångenskap och utsatts för djurförsök under större delen av sina liv. Detta har, om något, inneburit stor stress och omfattande lidande. 

Varför gör KI inte allt de kan för att låta så många individer som möjligt få chansen att leva vidare efter försöken?

KI:s djurförsöksverksamhet är i stor utsträckning stängd för insyn och därför är det svårt att veta exakt vad dessa individer har tvingats genomlida. Vi får inte komma på besök, dokumentera eller se vad som sker bakom de stängda dörrarna. Den lilla inblick vi får kommer från apornas journaler där vi exempelvis kan läsa om skador och slagsmål aporna emellan.

Nanuq, Lynx, Fox, Grizzly och Hyena fick aldrig uppleva frihet och utforska världen i det vilda eller leva för sin egen skull. De fick aldrig skapa naturliga sociala relationer. Till slut fråntogs de sina liv. 

Tyvärr är de inte ensamma om detta öde. Just nu finns det 43 andra apor på KI. Därtill utnyttjas många fler djur i försök på KI, på andra håll i Sverige och världen över. Bara under 2024 användes 336 853 djur i svenska djurförsök. 

Varför gör KI inte allt de kan för att låta så många individer som möjligt få chansen att leva vidare efter försöken? Svaret ligger sannolikt i den syn på djur som gör djurförsök möjliga från första början – att andra djur finns till för mänskliga syften och betraktas som resurser snarare än individer.

Förespråkare av djurförsök hänvisar ofta till att dessa är nödvändiga för medicinska framsteg. Vi är inte emot vetenskapliga framsteg. Tvärtom. Men de får inte ske till vilket pris som helst. Av samma skäl som det idag anses oförsvarbart att använda människor i försök mot deras vilja, borde vi inte heller göra det mot andra djur. Vår förmåga att utnyttja andra individer innebär inte att vi har rätt till det.

Så länge vi accepterar djurförsök kommer många fler individer att möta samma öde som Nanuq, Lynx, Fox, Grizzly och Hyena. Frågan är inte om förändring är möjlig. Frågan är varför vi fortfarande accepterar att kännande individer berövas hela sina liv i forskningens namn. 

Ansvaret för förändring ligger på oss alla – från enskilda medborgare till politiker, makthavare och forskare – vi måste göra allt vi kan för att få ett slut på denna orättvisa. Det är dags att ersätta djurförsök med moderna, djurfria och etiska forskningsmetoder. 

Malin Gustafsson, talesperson Djurrättsalliansen. Bild: Privat

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.