Debatt: Alla seriösa företag vill hålla koll på underleverantörer

På onsdag den 3 december röstar Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott om en begränsning av antalet underentreprenörsled i riskbranscher. Förespråkarna för dagens obegränsade system varnar för kostnader och hinder för specialisering. Men tittar man på hur det fungerar runt om i Europa blir bilden en annan.

Norge har i snart ett decennium haft begränsningar av underentreprenörsled. Resultatet? En mer ordnad arbetsmarknad, mindre kriminalitet och en bred samsyn mellan både arbetsgivare och fack om att systemet fungerar och ska finnas kvar. Det är svårt att förstå varför det som fungerar väl i Norge påstås vara omöjligt i Sverige.

Andra länder har gått ännu längre. Tyskland har infört krav på direktanställning inom slakteribranschen. Spanien har haft begränsningar av antalet underentreprenörsled sedan 2006. Ingen av dessa ekonomier har drabbats av de negativa effekter som Svenskt Näringsliv målar upp.

Mycket av motståndet bygger på osäkra antaganden. Svenskt Näringslivs egen rapport baseras på intervjuer med endast tio företag – utan transparens kring vilka företag det rör sig om, eller om de själva använder begränsningar. Flera stora svenska företag, såsom Veidekke och Peab, har redan frivilligt infört max två led av underentreprenörer och vittnar om att det fungerar väl.

Från verkligheten vittnar de om arbetsplatser med mer kontroll, mer ordning och att ”modellen fungerar väldigt bra”, enligt Stefan Danielsson, affärsområdeschef på Peab. 

Bara de senaste dagarna har Veidekkes vd Jimmy Bengtsson meddelat att de överväger att lämna sin branschorganisation Byggföretagen, just för att organisationen valt att ställa sig bakom Svenskt Näringslivs rapport. Bengtsson berättar att ”rapporten är full av grundlösa spekulationer”.

I svallvågorna av rapporten hörs oro om specialistföretagens framtid. En begränsning av antalet underentreprenörsled i riskbranscher kommer inte att förhindra specialisering eller slå knut på seriösa företag. De kan hittas i led ett, två eller till och med, i undantagsfall, i led tre. 

Ett återkommande argument är just att små företag skulle bli förlorare. Den europeiska organisationen för små- och medelstora byggföretag, European Builders Confederation (EBC), säger raka motsatsen. De välkomnar tydliga begränsningar just för att deras medlemsföretag i dag pressas bort av oseriösa aktörer som vinner upphandlingar genom att organisera sig i långa, svårkontrollerade kedjor.

Då handlar det inte om man ska fuska, utan hur. 

I varje nytt led ska varje aktör göra sin vinst. Efter bara några led är det i praktiken omöjligt att erbjuda kollektivavtalsenliga löner och rimliga villkor. Då handlar det inte om man ska fuska, utan hur. 

Arbetslivskriminaliteten i Sverige har blivit alltmer etablerad. Obegränsade underentreprenörskedjor är en av huvudorsakerna till att seriösa företag trängs undan av aktörer som bryter mot regler, exploaterar arbetskraft och skapar osund konkurrens. Det gynnar ingen – inte arbetare, inte företag och inte samhällsekonomin.

Nu på onsdag driver vi på för att Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott ska ställa sig bakom en begränsning till högst två underentreprenörsled. För svenska arbetare, seriösa företag och för ordning och reda på arbetsmarknaden.