Analys

Lars Palmgren: Regimerna jublar när USAID slutar ge stöd till kritiska medier

Publicerad 21 mars (Uppdaterad 21 mars )

Kubas president Miguel Diaz Canel, vänster, och Venezuelas president Nicolas Maduro, är två av de latinamerikanska ledare som gläds över nedstängningen av USAID. Arkivbild.

Bild: Jesus Vargas/TT

Dagens ETC

Nedstängningen av biståndsorganet USAID kommer att få katastrofala följder för miljoner människor som är beroende av livsmedelsleveranser, medicinsk hjälp och andra handfasta behov. Men det kommer också att påverka demokratin. Latinamerikas kritiskt granskande medier kan slockna. 

Det här är en analys.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Lars Palmgren

Text

Att den latinamerikanska vänstern länge uppfattade USAID som ett verktyg för CIA var inte så konstigt. Det uttryckliga syftet när John F Kennedy 1961 initierade organisationen inom ramarna för den så kallade Framstegsalliansen var att motverka den kubanska revolutionens inflytande på kontinenten. Förutom konkreta hjälpprogram var uppgiften att skapa en ”mjuk makt” via civilsamhällets organisationer och massmedia. Syftet var, krasst uttryckt, att köpa stöd i kampen mot Kubas då fortfarande stora prestige. Att de som lät sig köpas gick CIA:s ärenden tycktes närmast självklart. 

Därför är det väl, strängt taget, bara logiskt att de som jublar mest nu när USAID är på väg att stängas ner är just de som fortfarande har den kubanska revolutionen som avgörande referenspunkt, det vill säga Venezuelas Nicolas Maduro, Nicaraguas Daniel Ortega och de nya kubanska ledarna med Miguel Diaz-Canel i spetsen. 