Analys: Klimatvägran har blivit regeringspolitik

Vi är många forskare i Sverige och runt om i världen som har studerat hur (olje)industrin och näringslivet medvetet motarbetat klimatomställningen genom att förneka, fördröja och urvattna nödvändiga åtgärds- och lagförslag. Till sin hjälp har de använt och finansierat tankesmedjor, politiskt allierade och konträra vetenskapsmän. Exemplen rymmer allt från rapporter där ekonomiska beräkningar förvrängs eller skapandet av frontgrupper som ska föra ut desinformation utan att allmänheten ska känna till avsändaren. I Sverige har Timbro konsekvent bidragit till att ifrågasätta klimatvetenskapen och beteckna forskares uttalande om densamma som ”skrämselpropaganda”.

När den svenska organiserade klimatförnekelsen, bestående främst av äldre forskare och industrimän, sökte politiskt stöd under mitten av 2010-talet gjorde man det bland annat hos Sverigedemokraterna där man fick sort inflytande över klimatpolitiken. Man upprepade, med populistiska utgångspunkter, att omställning skulle hota svensk ekonomi och industri och därigenom slå mot vanligt folk. Sammantaget har man hävdat att det var både dyrt och onödigt att ställa om. Argumenten har således flödat från industrin in i politiken och i kampanjorganisationer. Men har förnekelsens maskineri kanske tappat kontrollen över sin produkt?