Martin Hansson: Handelskriget närmar sig ett vanligt krig

När Donald Trump intog Vita huset i januari tog han över presidentskapet i en tid av krig. Några av hans första beslut handlade om att starta och eskalera en redan pågående konflikt: handelskriget med Kina. Tarifferna mot Kina ledde till en slagväxling mellan de två nationerna. När dammet hade lagt sig hade USA infört tullar på 145 procent, och Kina svarade med en rad olika handelshinder på allt från kyckling till olja men framför allt genom att försvåra exporten av så kallade sällsynta jordartsmetaller (REE).

I april sattes minst 16 amerikanska företag upp på en lista som krävde särskilda licenser och tillstånd för att få exportera REE till Kina. Tidigare hade tre ämnen helt stoppats: gallium, germanium och antimon. Det var ett svar på dåvarande president Bidens handelshinder mot kinesiska mikrochip. I april i år begränsades ytterligare sju REE, med särskilt fokus på så kallade "dual-use"-produkter, ämnen som kan användas både civilt och militärt. Flera av dessa används för att tillverka magneter, en komponent som är avgörande i allt från bilar och vindkraftverk till kryssningsrobotar.