Emmanuel Macrons popularitet sköt i höjden när kriget i Ukraina bröt ut. Han blev en internationell huvudspelare som försökte medla fred i en orolig tid. Marine Le Pen anseende svärtades samtidigt av de nära kopplingarna till Ryssland och Kreml: 2017 besökte hon Vladimir Putin i Moskva och lånade cirka 90 miljoner kronor från en rysk bank till sin presidentvalskampanj. Hon har flera gånger uttryckt beundran för Putin – detta har Emmanuel Macron förstås använt mot henne under valkampanjen.

Men samtidigt som han har varit upptagen med sina internationella åtaganden och avstått från debatter så har Marine Le Pen varit ute och mött väljarna med fokus på inrikesfrågor – särskilt plånboksfrågor.

Rapporter om höjda energi- och livsmedelskostnader i krigets kölvatten har gjort att den ekonomiska oron blivit påtaglig i opinionen. Marine Le Pen svarade med att lova blockerade priser och att hon ska ge franska medborgare ekonomiska fördelar gentemot invandrare. Hon har samtidigt tonat ned sin EU-kritik  – som många väljare uppgav var anledningen till att de övergav henne 2017. Hon vill inte längre att Frankrike ska gå ur EU eller euron – trots att hennes EU-politik i princip skulle äventyra hela samarbetet. 

Hon är inte heller den enda Putinvänliga franska presidentkandidaten: Éric Zemmour har sagt att han “önskar sig en fransk Putin” och vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon har uttryckt stöd för annekteringen av Krimhalvön samt fortsatt att relativisera Ryssland efter krigsutbrottet. Marine Le Pen var till skillnad från dessa snabbt ute och fördömde sin gamle bundsförvant Vladimir Putin

– I samma stund som Putin skickade sin militär mot Ukraina fördömde jag agerandet, sa hon till France Inter och det stämmer.

Samtidigt är det många som kan tänka sig att rösta på henne bara för att få bort Emmanuel Macron. Bilden av honom som “de rikas president” är intakt, känd för föraktfulla uttalanden om missnöjda människor med det huvudsakliga budskapet att de ska skärpa sig och skaffa ett jobb. Frankrike fortsätter visserligen vara en generös välfärdsstat under Macron men han lovar att ytterligare dra ned på offentliga utgifter, ställa hårdare krav på bidragstagare och gynna främst företag.

– Folk underskattar hur besvikna vi är på Macron, sade 49-åriga Yusuf Ali i Parisförorten Chanteloup-les-Vignes. 

Han röstade på Macron i båda valomgångarna 2017. Det kommer han inte att göra igen.

– Vi arbetare har fått det tuffare, skattesänkningarna gynnar inte oss. Dessutom visar Macron högerextrema tendenser och pekar ut muslimer som ett hot mot republiken. Vi är hederliga arbetare och medborgare, sade Yusif Ali. 

Det allmänna missnöjet mot Emmanuel Macron som bland annat tog uttryck i rörelsen Gula västarna är anledningen till att även vänsterväljare kan tänka sig att rösta på Marine Le Pen. 

Men framförallt har traditionella högerväljare glidit allt mer åt höger – inte minst Emmanuel Macron själv.