Analys:
Azerbajdzjan utnyttjar Rysslands svaghet och Europas beroende
Bild: Sergei Bobylev
Dagens ETC.
Den azeriske presidenten Ilham Aliyev har inlett ett orättfärdigt krig mot Armenien. Europa kommer inte att agera på grund av sina fossila affärer med regimen. Den enda part som har makten att stoppa våldsamheterna är sorgligt nog Ryssland.
Det här är en analys.
Det är skribenten och inte
Dagens ETC
som står för åsikten.
Martin Hansson
Är med och driver podcasten Eld och rörelse, med fokus på militära konflikter och geopolitik – från ett vänsterperspektiv.
Tisdagen den 12 september öppnade Azerbajdzjan eld mot flera armeniska samhällen nära de två ländernas gräns. Likt kriget för nästan två år sedan använde de en kombination av raketer, granater och robotar från den av Turkiet producerade drönaren Bayraktar TB2. Även om några av målen tycks varit av militära så besköts också civil infrastruktur och bostäder. Över 200 dödsfall har rapporterats.
Azerbajdzjans försvarsminister menade att det var ett svar på att armeniska provokationer och att målet var säkra landets gränser.
Armenien är medlem i CSTO. En försvarsallians av före detta Sovjetstater och som förlitar sig på Rysslands försvarsförmåga. Armenien har under veckan skickat en rapport till CSTO för att förmå alliansen att agera men än så länge har det inte gett resultat, och samtidigt sker det protester i landet som kräver att Armenien lämnar CSTO och närmar sig USA.
Premiärministern pressas
Armeniens premiärminister, Nikol Pasjinjan, vann makten i landet genom en så kallad färgrevolution. Då ville han närma sig väst och han kritiserade sina politiska motståndares nära koppling till Putins parti Enade Ryssland. Efter att Armenien 2020 misslyckades försvara Nagorno-Karabach och var tvungna att lämna över stora delar av regionen till Azerbajdzjan så höjdes kritiken mot Pasjinjans ledarskap och oförmåga att utveckla försvarsmakten så den kunde hantera det betydligt rikare och större Azerbajdzjan.
Samtidigt anklagade Pasjinjans det militära ledarskapet för att planera en statskupp mot honom. Nu upprepas kritiken om att premiärministern har misskött landets försvar.
Bakgrunden till konflikten mellan de två länderna är lång och komplicerad. Den handlar om de ottomanska och ryska imperiernas kollaps och om de folk som levt i skuggan av de mäktiga väldena. Turkiet förnekar ottomanska rikets folkmord på armenier och har aktivt hjälpt Azerbajdzjan i de senaste sammandrabbningarna genom att skicka vapen och syriska legosoldater.
Azerbajdzjan är precis som Turkiet ingen demokrati. Deras president Alijev styr landet på samma sätt som Erdogan styr Turkiet. Oppositionella fängslas, journalister tystas och hans familj gör sig rika genom hans makt.
Under kriget 2020 utförde azerbajdzjanska styrkor övergrepp mot civilbefolkning och begick otaliga krigsbrott. Förutom mord på civila har kyrkor, kloster och bostäder rivits i de områden Azerbajdzjan erövrat.
Kvinnlig soldat skändades
Under de senaste dagarnas sammandrabbning har fruktansvärda filmer spridits på den krypterade chattjänsten Telegram. En film visar hur azerbajdzjanska soldater har skurit fingrar och huvud av en kvinnliga armenisk soldat. På Twitter och på Telegram hyllas soldaterna i filmen.
Trots det orättfärdiga och brutala i Azerbajdzjans krig mot Armenien är reaktionerna från Europa ljummen. Anledningen är enkel, Azerbajdzjan är efter kriget i Ukraina en viktig exportör av olja och naturgas. I somras beslutade EU att dubbla importen av naturgas från landet och tillåta en utbyggnad av gasledningarna genom Turkiet och Grekland.
Den enda part som har makten att stoppa våldsamheterna är sorgligt nog Ryssland och deras förmåga att sätta in fredsbevarande trupp är begränsad sedan deras upptrappade invasionen av Ukraina. Alijev utnyttjar Rysslands svaghet och Europas beroende av honom. Beroendet av oljeindustrin dämpade kritiken mot Putin och nu möjliggör den Alijevs och Erdogans strävan efter regional makt på bekostnad av människor och demokrati.
