Analys

Joakim Medin: Assads fall är en geopolitisk revolution

Publicerad 8 december, 2024 (Uppdaterad 9 december, 2024 )

En medlem av jihadistrebellerna kliver på en trasig staty av den hårdföre tidigare presidenten Hafez al-Assad. Detta sedan Damaskus intagits och Hafez son Bashar al-Assad störtats.

Bild: Hussein Malla/AP/TT

Dagens ETC

Störtandet av regimen i Damaskus har fått syrierna att dansa på gatorna av glädje. Men Assads fall kastar omkull schackpjäserna i Mellanöstern – och öppnar upp för en ny fas med fortsatta militära konflikter i landet.

Det här är en analys.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Joakim Medin

Text

Saker som de som just hänt i Syrien, händer bara inte. Att en diktator som lyckats klamra sig kvar vid makten under ett mer än 13 år långt krig, åtnjutit Rysslands och Irans politiska och militära stöd, och på sistone till och med återetablerat diplomatiska band till länder och forum som tidigare skytt honom, plötsligt störtas från sin tron. Mindre än två veckor efter att islamistrebellernas offensiv mot regimen påbörjades.

I skrivande stund är det oklart var Bashar al-Assad befinner sig. Om han gömmer sig på en militärbas, om han flugits till Moskva, eller om hans plan skjutits ned och han är död. Men bilder från Hama, Homs, Damaskus och andra platser har visat hur syrier dansar av glädje och river ner diktatorstatyer. Äntligen befriade från mer än 50 års förtryck av far och son Assad, Hafez och Bashar, och mer än 70 års förtryck av Baathpartiet.