Varför behövs ett frihandelsavtal mellan EU och USA?
Malin Björk: Vi i Vänsterpartiet vill gärna se ökad handel, men vi tror inte på de handelsavtal som väljer att åsidosätta demokratin, eller undergräva miljöskydd, välfärden, arbetsrätt, och konsumenträttigheter. EU:s handelsavtal med USA handlar väldigt lite om handel och arbetstillfällen och mer om att ge storföretagen mer makt i Sverige och i Europa.
Marita Ulvskog: En fri och ökad handel innebär fördelar för länder som Sverige. Om EU lyckas förhandla fram ett bra avtal kommer det att främja skapandet av arbetstillfällen och öppna upp en ”ny” marknad för EU:s produkter och företag. Dessutom kan frihandelsavtalet ge en möjlighet att stärka arbetstagarnas rättigheter i USA. Inget land kan i dag stå ensamt. I kampen mot arbetslöshet, ekonomiska problem, klimatutmaningar och konflikter blir vi starkare tillsammans än var och en för sig.
Kritiker säger att TTIP kommer att innebära att företagens rätt till vinst kommer att stå över demokratiska lagar, till exempel miljölagar och ett eventuellt förbud mot vinster i välfärden. Vad säger du?
Malin Björk: Ja, risken är överhängande. Den här mekanismen är tyvärr relativt vanlig i handelsavtal på senare år, och stämningarna mot länder ökar i motsvarande takt. I ungefär en tredjedel av fallen har stater förlorat tvisterna och företagen har fått rätt i specialdomstolar. Det är helt oacceptabelt. När Australien till exempel ville anta starkare riktlinjer mot rökning blev de stämda av Philip Morris.
Marita Ulvskog: När det gäller frågan om företags möjlighet att stämma stater måste avtalet fastslå att investerares rättigheter inte är överordnade demokratiska beslut rörande exempelvis folkhälsa, miljö- och konsumentskydd. Det måste finnas en balans mellan investerarnas skydd och skydd av statens förmåga att reglera inom särskilt känsliga politikområden som social- och miljölagstiftning, folkhälsa och konsumenternas angelägenheter. Frihandelsavtalet kommer att vara ett avtal mellan två demokratiska rättsstater och utvecklade ekonomier, jag anser därför att redan befintliga rättsväsenden är tillräckliga för att lösa investeringstvister.
Är det din tolkning att till exempel Caremas ägare, det amerikanska riskkapitalbolaget HTR, skulle kunna stämma Sverige om en regering efter valet genomför lagar för att begränsa eller förbjuda vinster i välfärden?
Malin Björk: Att företagens vinstintressen är viktigare än förbud mot vinster i välfärden har Slovakien redan erfarit. När de ville bli av med vinstintresset i sin sjukförsäkring stämdes de av det holländska försäkringsbolaget Achmea. Och bolaget vann! Den slovakiska staten dömdes att betala 22 miljoner euro till försäkringsbolaget. Att det redan har hänt i Slovakien bevisar att det skulle kunna ske i Sverige.
Marita Ulvskog: Utifrån frihandelsavtals-förhandlingarna så nej, avtalet är i dagsläget inte klart och kan därför inte appliceras.
Ett handelsavtal med USA kan förstås ge stora vinster för ekonomin i Europa. Måste vi inte vara beredda att kompromissa?
Malin Björk: Vänsterpartiet kommer aldrig att kompromissa bort demokratin. Det tror jag inte att väljarna ställer sig bakom. Dessutom ger handelsavtalet inga garantier för ”stora vinster för ekonomin i Europa”. Kommissionen och högern nämner gärna att EU:s BNP kommer att öka med 1-2 procent, men siffrorna är ingen sanning, det är bara luftteorier.
Marita Ulvskog: Ett visst kompromissande ingår i alla förhandlingar men att ge upp unionens regelverk, att äventyra konsumentsäkerhet, arbetsrättsliga rättigheter, livsmedelssäkerhet, miljölagstiftning etcetera är inte ett alternativ. Det är inte heller något EU-kommissionen har för avsikt att göra.
Varför måste förhandlingarna om TTIP ske bakom stängda dörrar? Vad tycker du om det?
Malin Björk: Hemlighetsmakeriet med handelsavtalet visar vad EU och USA fruktar mest: folkopinionen. Hade handelsavtalet faktiskt gynnat människor och gjort det bättre för miljön hade processen varit mycket mer öppen. Jordens Vänners Brysselkontor har räknat ut att Kommissionens förhandlare i 93 procent av fallen träffade företagslobbyister för att diskutera handelsavtalet, endast 7 procent var frivilligorganisationer och fackföreningar. Flera av de inblandade företagen är storföretag som vi alla känner till: Facebook, Nestlé och Philip Morris.
Marita Ulvskog: För att handelsförhandlingar ska kunna fungera och bli framgångsrika krävs ett visst mått av konfidentialitet. Dock anser jag att större öppenhet och insyn i förhandlingarna skulle vara positivt och göra att den offentliga debatt som nu äger rum skulle kunna byggas på fakta snarare än rykten. Grundläggande dokument, inklusive förhandlingsmandatet, borde göras tillgängliga för allmänheten.
Om du skulle rösta i parlamentet idag om TTIP. Vad skulle du rösta då?
Malin Björk: Det faktum att förhandlingarna är hemligstämplade gör det svårt att säga vad man egentligen röstar om, men den information som har läckt är anmärkningsvärd. Jag skulle rösta mot handelsavtalet med USA. Jag tycker också att de övriga kandidaterna till Europaparlamentet tydligt bör klargöra för väljarna om de faktiskt kommer acceptera att storföretagen ska kunna stämma stater.
Marita Ulvskog: Att som vissa redan i dagsläget ta ställning för eller mot frihandelsavtalet kan knappast betraktas som seriöst och gör inte rättvisa åt betydelsen som avtalet kan ha för jobbskapande och tillväxt i Sverige och EU. Jag kommer att ta ställning till avtalet den dag det är färdigförhandlat och ligger på Europaparlamentens bord för godkännande eller avslag.
