BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– När de bildar en partigrupp i förbundsdagen så kommer de att få pengar till sin organisation och för kommunikation. De kan arrangera konferenser, arbeta tillsammans med andra högergrupper, finansiera forskning och så vidare, sammanfattar Carsten Koschmieder, docent i statsvetenskap vid Fria universitetet i Berlin.
AfD har i dag partistöd på runt sex miljoner euro årligen då partiet är representerat i 14 delstatsparlament och fick fyra procent i förbundsdagsvalet 2013. Efter årets val kommer det att öka kraftigt. Exakt hur mycket det blir beslutas först den 15 februari då nivåerna för 2018 års stöd fastställs. Klart är dock att det handlar om ytterligare miljontals euro.
Har rätt till bidrag
AfD kommer också att kunna sprida sitt budskap bortom landet med hjälp av tyska skattebetalares pengar. Alla partier i förbundsdagen har nämligen rätt till bidrag för sina egna politiska stiftelser. Dessa är formellt sett oberoende och sysslar med allt från välgörenhet till utbildning, men huvudsyftet är att sprida det egna partiets ideologi. En betydande del av verksamheten är internationell, och den socialdemokratiska Friedrich Ebert-stiftelsen har exemplevis kontor i över 100 länder.
AfD har två stiftelser: Immanuel Kant-stiftelsen som grundades av kretsen kring numera avhoppade Frauke Petry och Desiderius Erasmus-stiftelsen som är kopplad till partiets högerflygel.
– Jag vet inte hur AfD kommer att använda sin så kallade Erasmus-stiftelse eller vad de planerar att göra utomlands. Det kommer att ta en viss tid för dem att utveckla den och en viss tid innan pengarna kommer, säger Dorothée de Nève, professor i statsvetenskap vid Justus-Liebig-universitetet i Giessen.
Öppnat upp
Att AfD kommer att sprida sitt budskap internationellt är dock självklart menar hon:
– Naturligtvis. De kommer att öppna kontor i olika länder. Det gör alla andra stiftelser.
När AfD grundades 2013 var partiet i huvudsak EU-kritiskt och undvek samröre med sådana som Nationella fronten i Frankrike eller Österrikiska FPÖ som grundades av nazister. I takt med att AfD drivit högerut har de öppnat famnen för andra europeiska extremhögerpartier och stärkt sina internationella samarbeten. De stöttar FPÖ öppet inför valet i Österrike på söndag, och FPÖ gjorde detsamma för AfD innan det tyska valet.
– Före valet träffades de på ett berg i Tyskland och höll ett symboliskt möte. De stöttar och lyckönskar varandra, säger Carsten Koschmieder.
”Inte tillfälligt”
AfD står också nära holländska Frihetspartiet och Nationella fronten. Affischen med ”Nya tyskar? Dem gör vi själva!” var del i en kampanj utformad av byrån Harris Media som haft uppdrag för både Donald Trump och Ted Cruz. Trots AfD:s internationella samarbeten vill Dorothée de Nève i nuläget vara försiktig med att dra några slutsatser om deras inflytande över den bredare högerextrema rörelsen i Europa.
– De har sina egna konflikter och håller just nu på att utarbeta sin egen infrastruktur i partiet. Man får heller inte glömma att vissa av dem helt saknar politisk erfarenhet, och de kommer att få lära sig hur saker och ting fungerar i ett parlament. Detta är sådant de kommer att vara väldigt upptagna med för tillfället, säger Dorothée de Nève.
Samtidigt påpekar hon att det är viktigt att ta AfD på allvar. Hon menar att partiet inte är någon dagsslända utan förmodligen kommer att finnas i förbundsdagen flera mandatperioder framåt.
– Titta på alla andra europeiska länder. De finns överallt nu så varför skulle inte detsamma gälla för Tyskland? Jag tror att vi får ställa in oss på att detta är verklighet i Tyskland nu också, och vi bör lära av andra länder. Stödet för AfD har funnits sedan långt innan den så kallade flyktingkrisen. Det handlar inte om någon tillfällig politisk stämning.
AfD-topparnas nazistskandaler
Alexander Gauland – stolt över världskrigen
76-årige Alexander Gauland kommer att ta plats i förbundsdagen, och när valresultatet stod klart 24 september kommenterade han med att partiet ska ”jaga” regeringen och Angela Merkel. Han har även sagt att tyskar har rätt att vara stolta över tyska soldaters insatser i de båda världskrigen och att gränserna bör stängas.
Beatrix von Storch – tycker barn ska skjutas
Europaparlamentsledamot. Skrev förra året på sin Facebook att polisen borde få skjuta mot flyktingar: ”Den som inte accepterar ’STOPP’ vid våra gränser är en angripare och mot angripare måste vi försvara oss.” När en kommentator frågade om det inbegrep väpnat våld även mot asylsökande barn svarade von Storch kort och gott ”ja”.
Alice Weidel – kallar motståndare för svin
Försöker framstå som en moderat kandidat inom partiets högerflygel men har även hon skapat rubriker med sitt sätt att uttrycka sig. 2013 avslöjade Die Welt att hon i e-postmeddelanden kallat tyska politiker för ”svin” och ”nickedockor” till segermakterna i andra världskriget. Weidel påstod länge att meddelandena var falska men erkänner numera deras äkthet.
Andre Poggenburg – använder naziterminologi
Ledare för AfD i Sachsen-Anhalt. I februari i år uppmanade han kollegorna i delstatsparlamentet att vidta åtgärder mot vänsterextremism för att ”en gång för alla göra oss av med denna svulst på den tyska folkkroppen”. Termen ”folkkropp” användes av nazisterna som ett samlingsnamn för de nedärvda egenskaper man ansåg fanns bland varje folk.
Björn Höcke – vill inte be om ursäkt för nazismen
AfD:s ledare i Thüringen. Han har bland annat kallat minnesmonumentet för Förintelsen i Berlin för en ”skam” och uppmanat tyskar att sluta be om ursäkt för landets nazistiska förflutna. Partiledningen startade ett uteslutningsärende mot honom i februari i år, men det är ännu inte avgjort.
