Utrikes.

2017-06-19 14:00

Starkt motstånd mot nytt kärnvapenförbud

Om bara några veckor kan världen få sitt första förbud mot kärnvapen. Över 130 FN-medlemsstater och hundratals organisationer förhandlar nu detaljerna och hoppas komma i mål den 7 juli. Men inga kärnvapenstater är med, och USA jobbar hårt för att sänka förbudsplanerna.

Den 27 oktober förra året tog FN:s generalförsamling ett historiskt beslut att sjösätta förhandlingar om kärnvapenförbud. Detta trots ett kompakt motstånd från de nio stater som innehar kärnvapen. Inte minst USA arbetade, under president Barack Obama, febrilt emot förbudsförhandlingarna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– USA har i princip förbjudit alla Natostater från att delta, säger Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen.

Natomedlemmar som Norge, Kanada och Litauen röstade nej i oktober. Till och med USA-allierade Japan – det enda landet som attackerats med kärnvapen – röstade emot att FN skulle få chansen att förhandla fram ett förbud.

USA protesterar

Men det räckte inte. Totalt röstade 35 emot, 13 avstod, och 113 röstade för. I slutet av mars påbörjades så förhandlingarna i FN:s generalförsamling. Kärnvapenmakternas motstånd hade inte kallnat.

– USA höll till och med en protestdemonstration utanför förhandlingsrummet i mars, säger Josefin Lind.

Hon syftar på att Nikki Haley, Donald Trumps FN-ambassadör, höll ett anförande inför omkring tjugo ambassadörer till USA-allierade som inte deltar i samtalen. Haley menade att dessa länder ”skulle älska ett förbud mot kärnvapen. Men i denna tid kan vi inte ärligt säga att vi skulle skydda våra befolkningar genom att tillåta orätta händer att få tag på kärnvapen medan vi som är bra på att försöka skapa fred och säkerhet inte ska ha dem”.

Några dagar tidigare hade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov också tydliggjort landets linje. ”Ansträngningarna för att tvinga kärnvapenstater att överge sina kärnvapen har intensifierats kraftigt den senaste tiden. Det står helt och hållet klart att tiden inte är mogen för det”.

Nedrustning räcker inte

Men samtalen fortsätter, nu med över 130 länder. För första gången i kärnvapensammanhang har också icke-statliga organisationer en viktig roll i samtalen.

De som försöker förhandla fram ett förbud håller ofta med kärnvapenstaterna om att vi lever i farliga och osäkra tider, men menar att det just därför är ännu viktigare att få fart på nedrustningen av kärnvapen, som har gått i stå under två decennier.

Josefin Lind är på plats i New York fram till den 7 juli för att hjälpa till att få ett slagkraftigt förbud i hamn. Inom Ican, den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, förhandlar de varje morgon fram en linje som de sedan driver gentemot medlemsstaterna – de som till sist har rösträtt.

Räcker förbudet?

Om FN:s generalförsamling lyckas, i juli eller senare, att ta fram ett förbud, återstår knäckfrågan: hur ska kärnvapenstaterna förmås följa förbudet? Flera analytiker menar att ett internationellt förbud kan bli en viktig plattform varifrån påtryckningar och kampanjarbete kan föras.

– Vi har ju sett att det funnits ett enormt motstånd hos kärnvapenstaterna mot den här processen, säger Josefin Lind.

– Det tycker jag inte att man kan tolka på något annat sätt än att de också inser hur viktigt det här avtalet kommer bli, och att det kommer att vara svårt för dem att ignorera det.

Läs vidare på nästa sida: Så röstade länderna i FN

Fakta

Ickespridningsavtalet trädde i kraft 1970. Det har bidragit till att kärnvapen inte spridit sig mer över världen, men anses av många otillräckligt för att bli kvitt kärnvapen. Därför arbetar FN nu för ett uttryckligt internationellt förbud mot kärnvapen, likt förbuden mot klustervapen och landminor.

Över 3 700 forskare från minst 70 länder har skrivit under ett öppet brev till stöd för FN:s förhandlingar om ett kärnvapenförbud, däribland 28 Nobelpristagare.

Kärnvapen

Det finns omkring 14 900 kärnvapen i världen.

Kärnvapenstater som är med i ickespridningsavtalet (och ungefär antal kärnvapenstridsspetsar): Kina (260), Frankrike (290), Ryssland (7 000), Storbritannien (215), USA (6 800).

Kärnvapenstater som inte är med i ickespridningsavtalet (och ungefär hur många kärnvapenstridsspetsar de har): Nordkorea (10), Indien (115), Israel (80), Pakistan (125).

Länder som blivit attackerade med kärnvapen: Japan.

Länder som har amerikanska Nato-kärnvapen utplacerade: Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet.