På måndagsmorgonen den 29 augusti 2005 träffade orkanen Katrina delstaten Louisiana med enorm kraft. Vindhastigheten utanför kusten hade dagen innan uppgått till 250 kilometer i timmen. En gigantisk stormflod hade piskats upp och vällde nu in över land. Effekten påminde om en tsunami och vattenmassorna krossade byggnader och mycket annat i sin väg. De 1 500 husen i den lilla fiskebyn Buras var de första att jämnas med marken.
1 800 människor omkom
När stormen nådde New Orleans sprängde den skyddsvallarna (undermåligt byggda skulle en utredning senare visa) runt floden och några dagar senare låg 80 procent av New Orleans under vatten. Över 1 800 människor omkom, över en miljon människor tvingades lämna sina hem. De ekonomiska skadorna beräknas till över 800 miljarder kronor. Låginkomstområdet Lower Ninth Ward ligger nära Mississippiflodens inlopp och var den stadsdel som drabbades allra värst. Här stod människor på sina tak och vinkade förtvivlat till räddningshelikoptrarna.
– Ja det har redan gått tio år, my lord, säger Lenita Jones, 49.
Hon har de senaste åren bott i Florida men eftersom hennes döttrar bor här i New Orleans har hon nyligen flyttat tillbaka till Lower Ninth Ward. Det är tidig förmiddag och hon har precis kommit hem från sitt jobb som nattstädare på Harrah’s Casino, en spelhall som håller öppet 24 timmar om dygnet.
– Jag har hört så många historier om livet här efter Katrina. Många vet fortfarande inte var deras familjemedlemmar befinner sig eller om de lever, säger hon.
På tomten bredvid hennes bostad står ett av områdets många övergivna hus, ett tegel- och träskelett med ett par gamla toalettstolar, några pet-flaskor och krossat glas som enda inredning.
– Se dig omkring, allt det här var hus tidigare. Jag är inte säker på att allt kommer att återuppbyggas, säger Lenita Jones samtidigt som hon ställer ner sina två matkassar på gatan.
Hon har handlat på en stormarknad nära jobbet och har burit kassarna till och från bussen. I närheten av hennes hus finns få matvaruaffärer – Lower Ninth Ward räknas som en ”food desert”, en livsmedelsöken, det vill säga ett område där det saknas tillgång på hälsosam mat.
Många är traumatiserade
I de centrala delarna av New Orleans – ett par kvarter från Frenchmen Street, New Orleans välkända musikgata där det spelas jazz i varje vrå – träffar vi John Michael Wells, 46. Han har precis avslutat sin karriär som yrkesmilitär men var stationerad i Irak när Katrina slog till. Hustrun befann sig i New Orleans i det gemensamma hemmet som klarade sig från översvämning.
John Michael Wells tycker att staden har återhämtat sig bra på många sätt. Turisterna har hittat tillbaka, det finns fler restauranger än innan Katrina och skolsystemet har gjorts om. Stadens nya policy, som gör det lättare för myndigheterna att ta över och eventuellt riva övergivna hus, har haft god effekt, anser han. I vissa bostadsområden går det dock långsamt, säger han, och tar bristen på livsmedel som ett exempel.
– Människor kan inte flytta tillbaka om det inte finns mataffärer. Och ingen mataffär vill etablera sig i ett område där det inte finns några kunder.
I vissa delar av New Orleans väntar hus på att jämnas med marken, i andra stiger hyrorna oavbrutet. John Michael Wells och hans fru har bara bott ett par år i sitt nuvarande hus men det har absolut ökat i värde, säger han.
– Alla fastigheter som inte översvämmades ökade i värde över en natt. Många som vill flytta till New Orleans i dag har inte råd.
Vi hör plötsligt ett ordentligt brak från andra sidan gatan. Delar av taket till en balkong på grannfastigheten har plötsligt lossnat och nu ligger stora bitar av fasaden och plankor genomborrade med vassa spikar i en hög på asfalten. Vi pustar alla ut över att ingen råkade befinna sig på fel ställe några sekunder tidigare.
– Alla lastbilar skakar om byggnaderna. Husen här är byggda för häst och vagn, säger John Michael Wells och sätter på sig skorna för att gå ut och försöka få undan den värsta bråten.
Han tror att New Orleans-borna fortfarande lever med sviterna efter Katrina.
– Vi är mer tåliga och mer förberedda på katastrofer i dag. Men människor är också något traumatiserade. Många lider av psykiska problem, som depression. New Orleans var en galen stad redan tidigare men nu är den galen på ett annat sätt.
Bristande beredskap
Veckan innan Katrina slog till mot New Orleans hade ovädret byggts upp över Atlanten. Stormen nådde först Bahamas och träffade sedan Floridas kust, där den orsakade nio människors död, för att sedan ta sikte på den Mexikanska golfen. Här gjorde det varma vattnet att styrkan tilltog kopiöst.
Först såg det ut som att området omkring New Orleans skulle klara sig, men orkanen bytte oväntat riktning. Den 27 augusti uppmanades de som bodde i de lägst belägna områdena att lämna sina hem. Dagen därpå utfärdades en evakueringsorder för hela staden. Många av de boende längs Gulfkusten var dock vana vid liknande varsel och valde att stanna i sina hem och rida ut stormen. Andra ville lämna staden men hade varken bil eller någonstans att ta vägen. Beredskapen både från de lokala, regionala och federala myndigheterna har kritiserats hårt i efterhand. Katastrofmyndigheten FEMA bidrog med hundra bussar men staden hade frågat efter 700.
Fatima Aarabi, 30, var på väg till den närliggande staden Baton Rouge för att hämta en hund när Katrina drabbade staden.
– Det var vackert väder, vi anade inte alls vad som var på gång, berättar hon.
När hon skulle återvända var vägen blockerad. Ingen tilläts köra tillbaka och båda körbanorna användes av dem som lämnade staden. Fatima Aarabis hus översvämmades inte men ett träd krossade taket och regnet forsade in. Hon blev kvar i Baton Rouge i över sju månader, sedan flyttade hon till Atlanta där hon stannade i nästan två år.
– Jag hade ingenstans att bo i New Orleans. Det fanns inga jobb och inget universitet.
Visst har mycket hänt i staden sedan dess, säger hon, men hon är inte övertygad om att allt är till det bättre.
– Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. New Orleans vänder sig till en ny typ av människor i dag. Jag vill inte att allt ska vara som innan Katrina men människor måste fortfarande ha råd att bo i staden.
I takt med att staden återhämtat sig har hyrorna höjts. Filmproduktioner flockas i New Orleans som gärna presenterar sig som ett nytt Hollywood. Teknikföretag flyttar in. Unga, kreativa människor hittar i södern ett billigare alternativ till de skyhöga hyrorna i New York och San Francisco. Trots att befolkningen är betydligt mindre än innan Katrina ska skatteintäkterna från försäljning ha ökat med 22 procent.
”Staden håller på att återhämta sig”
En person som sett en del Hollywoodkändisar är Michael Marryshow som sedan millenieskiftet driver klädbutiken Red Lantern i French Quarter.
– Angelina Jolie, Cuba Gooding Jr och Lenny Kravitz är några av de som varit här, säger han från sin plats bakom disken.
Tiden efter Katrina var dock en tuff tid för företagare, fortsätter han.
– Många av dem som evakuerades återvände aldrig. I dag är företagsklimatet bra, staden håller verkligen på att återhämta sig. Det finns stora möjligheter nu, det är alltid bra att vara en del av återuppbyggnaden. Bland annat så är ett nytt stort sjukhus under uppbyggnad, det kommer att skapa många nya jobb. Men vissa områden är mer eftersatta än andra.
Mohammad Anvari driver en butik och ateljé för karnevalsmasker. När vi kliver in i butiken, som även den ligger i French Quarter, jobbar han med att fästa vita fjädrar på en mask som specialbeställts för en fotografering i Los Angeles. Han var i New Orleans när stormen slog till på måndagen och tänkte som många andra ta sig till Superdome, den stora sportarenan som blev tillfälligt härbärge för tusentals evakuerade. På väg dit hittade han ett hotellrum som låg på andra våningen och tillbringade natten där.
– På tisdagen fick jag höra att fördämningen brustit och då bestämde jag mig för att lämna New Orleans.
Att hitta bensin tog ett bra tag. Han såg också en hel del plundringar av butiker och hem. Den enda utfart som var öppen var den mot Nashville så resan bar av i den riktningen.
– Hotell som egentligen kostade 300 dollar gav dig ett rum för 30 dollar om du hade registreringsskyltar från New Orleans.
Mohammad Anvari kunde återvända till New Orleans några veckor senare. Många människor kom dock aldrig tillbaka. Vid den senaste folkräkningen innan Katrina, år 2000, var New Orleans befolkning nära en halv miljon. Ett år efter orkanen var bara hälften kvar. I dag har omkring 85 procent av dem som lämnade staden återvänt. Demografin har förändrats, den svarta befolkningen är fortfarande i majoritet men har minskat från 67 procent år 2000 till 59 procent 2012. Många unga singlar och latinamerikaner har flyttat in.
Inga satsningar i Lower Ninth Ward
Lower Ninth Ward, där vi mötte Lenita Jones, är en av de stadsdelar som inte alls hämtat sig befolkningsmässigt. 14 000 personer bodde här innan Katrina slog till, tio år senare hade inte ens 3 000 sin postadress här. Området är fattigt och domineras av afroamerikaner. Många menar att staden gärna ser att de tidigare invånarna inte kommer tillbaka, därför satsas heller inga resurser här.
Julian Farmar-Bowers, 28, är dock nyinflyttad. Han kom till New Orleans för två år sedan från den amerikanska västkusten som han beskriver som allt för fokuserad på pengar och ny teknologi.
– Jag ville odla saker och äga min egen mark. Jag letade efter något mer beständigt, säger han och visar oss odlingarna på framsidan av det hus som han delar med flera kompisar.
De har ofta vänner på besök och ett trettiotal personer har redan bott i huset. Lite längre ner på gatan ligger en grupp färgglada, energieffektiva och individuellt utformade hus, byggda av skådespelaren Brad Pitts välgörenhetsstiftelse Make it right.
Julian Farmar-Bowers arbetar med design och håller just nu på att skapa mönster till traditionella kostymer till den världsberömda karnevalen Mardi Gras. Han är medveten om att inflyttningen av personer som han själv är en del av en större förändring av staden.
– Många områden gentrifieras och det är kanske oundvikligt, till och med naturligt på sätt och vis. Och jag är en del av det. Jag försöker tänka efter hur och var jag spenderar mina pengar för att inte ge det ännu mer skjuts.
Han känner sig välkommen i New Orleans och i Lower Ninth Ward.
– Det här är en fascinerande plats som inte ens känns som USA. Människor är trevliga och har tid för människorna omkring sig. Men staden befinner sig också i ett slags vakuum – den tragedi som utspelats här kommer att fortsätta påverka människor. Läkandeprocessen pågår fortfarande.
Detta har hänt
2005
24 augusti
Det oväder som under ett par dagar byggts upp över Atlanten rullar in över Bahamas och uppgraderas till tropisk storm. Ovädret ges samtidigt namnet Katrina.
25 augusti
Katrina når Florida. Vindarna når orkanstyrka. Nio personer omkommer.
26 augusti
Katrina rör sig ut över Mexikanska golfen. Det varma havsvattnet gör att ovädret växer i styrka och går från kategori 1- till kategori 5-orkan. Louisianas guvernör Kathleen Blanco utlyser undantagstillstånd.
27 augusti
Borgmästare Ray Nagin håller presskonferens och nämner en eventuell frivillig evakuering senare under dagen, istället för att genast beordra utrymning av staden. Anledningen var rädsla för att hotell och andra verksamheter skulle stämma staden för att de tvingats hålla stängt. I Washington begår katastrofmyndigheten FEMA samma misstag – istället för att agera snabbt så avvaktar man.
Invånarna i de lägst belägna delarna av New Orleans beordras att evakuera.
28 augusti
På morgonen varnar National Weather Service för att New Orleans kan komma att drabbas av katastrofala skador. ”Många områden kommer att vara obeboeliga i veckor.” ”Vattenbrist kommer att göra det mänskliga lidandet oerhört utifrån moderna mått.” För första gången i stadens historia beordras evakuering av hela New Orleans. Den stora sportarenan Superdome börjar ta emot evakuerade som inte kan lämna staden. Samtidigt används lokaltrafikens bussar för att transportera människor längre norrut. På kvällen har 80 procent av invånare och besökare lämnat staden. Utanför Louisianas kust når vindhastigheten 250 km/h.
29 augusti
Katrina når Louisianas kust på morgonen. En enorm stormflod har byggts upp av vinden och när stormen närmar sig land och grundare vatten så pressas vattenmassorna uppåt och vattennivån höjs dramatiskt. Skyddsvallarna runt Mississippifloden klarar inte trycket och New Orleans översvämmas. Människor undsätts med båt från sina hem. President George Bush utlyser katastroftillstånd i Louisiana och Mississippi.
30 augusti
80 procent av New Orleans ligger under vatten.
1 september
Borgmästare Ray Nagin skickar ut ett ”desperat SOS” efter federal hjälp.
2 september
U.S. National Guard levererar förnödenheter till tusentals strandsatta i New Orleans Superdome.
9 september
Chefen för katastrofmyndigheten FEMA, Michael Brown, fråntas ansvaret för räddningsinsatsen.
13 september
President Bush medger att de federala myndigheterna inte fullgjort sitt jobb vad gäller räddningsarbetet.
13 oktober
600 000 människor är fortfarande inkvarterade på hotell.
2006
•Borgmästare Ray Nagin hotar med tvångsövertagande av tusentals övergivna hus. Många av de skadade fastigheterna har blivit miljöproblem eftersom de drar till sig råttor och annan ohyra. Men många människor väntar fortfarande på pengar från försäkringsbolag eller annat ekonomiskt stöd och har inga möjligheter att börja restaurera sina hus.
2007
Brad Pitts stiftelse Make it right börjar bygga 150 energieffektiva hus i Lower Ninth Ward. Husen designas av prisbelönta arkitekter som Frank Gehry, Shigeru Ban, Hitoshi Abe och Thom Mayne.
2010
Mitch Landrieu tar över som borgmästare och försöker åter ta tag i problemet med de förfallande husen. New Orleans har cirka 44 000 övergivna bostadshus och toppar listan före städer som Detroit, Cleveland och Baltimore. Staden tar hjälp från andra amerikanska städer som brottats med samma problem. Några av de nya metoderna är ett telefonnummer för att anmäla var obebodda husen finns samt studier för att ta reda på var insatserna kan göra störst nytta. Staden ändrar lagstiftningen för att göra det lättare för myndigheterna att ta över hus som övergivits.
2010
Oljeriggen Deepwater Horizon exploderar och utsläppet i Mexikanska golfen orsakar stora skador på havs- och djurlivsmiljöerna längs Louisianas kust.
2013
Före detta borgmästare Ray Nagin döms till tio års fängelse för korruption. Han ska under återuppbyggnadsprocessen ha tagit emot pengar och andra gåvor av byggföretag.
2015
Omkring 85 procent av befolkningen som lämnade staden har i dag återvänt, i vissa fattiga områden saknas dock fortfarande stora delar av den tidigare befolkningen.
Det finns i dag 1 400 restauranger, betydligt fler än innan orkanen. 9,5 miljoner New Orleans-turister spenderade förra året 6,8 miljarder dollar. Antalet övergivna hus är nere på samma siffror som innan Katrina.
