Utrikes.

2017-10-20 13:00
  • Bild: Andy Wong/AP/TT
  • Solceller på ett tak i Shanghai. Bild: AP
    Solceller på ett tak i Shanghai.
  • Kolarbetare i Huaibei. Bild: AP
    Kolarbetare i Huaibei.

Kina blir större, grönare – och offensivare

Det går bra för Kina. Ekonomin blomstrar och med Donald Trumps defensiva miljöpolitik har plötsligt landet seglat upp som en kandidat till att ta klimatfrågan på störst allvar. Men hur mycket är spel för galleriet och hur mycket är genuint engagemang?

”I Kina är regeringen pressad av den kinesiska medelklassen som man till varje pris vill hålla nöjd i frågan om till exempel luftföroreningar”, menar Harri Lammi på Greenpeace.

År 2016 blev ett händelserikt år inom den kinesiska politiken. Då presenterade landet sin femårsplan, i vilken 10 av 25 punkter handlade om miljön, och Kinas ledning uttalade samtidigt att landet är en marknadsekonomi. Det första har hyllats världen över – medan det andra har förnekats.

– Förändringarna som Kina driver igenom nu på miljöområdet saknar motstycke och just nu är man ett av de länder som kämpar hårdast för att minska sina utsläpp, säger Harri Lammi.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Man ska dock ha i åtanke att landet kämpar med exeptionellt höga nivåer, tillägger Harri Lammi. I Kina är luftföroreningar ett stort problem som dödar 1,4 miljoner människor varje år.

– Kolindustrin i landet är enorm. Diskussionen om luftföroreningar har blivit så stor att regeringen nästan inte hade något annat väl än att byta spår. Jag tror att diskussionen överraskade regeringen, säger han.

Ökar stadigt

Kinas starka tillväxt hör ihop med miljöfrågan. Landets BNP ökar med i snitt 6–7 procent årligen men för att kunna bibehålla den farten måste de anpassa sig efter flera internationella standarder, bland annat vad gäller utsläpp. 2016 blev därför även året som regeringen ville lämna fasen som kallas ”tillväxt till varje pris” och i stället anpassa sig efter en hållbar tillväxt.

– De ekonomiska reformerna är den andra anledningen till att Kina har agerat så kraftfullt i miljöfrågan. Man ser det inte enbart som en god gärning där man värnar miljön, det är också något man måste göra för att kunna växa och fortsätta vara konkurrenskraftiga, säger Harri Lammi.

Eftersom Kina är en så stor aktör kan landets agerande ha en direkt påverkan på världsekonomin – inte minst vad gäller omställning till grön teknik. När Kina kräver att minst var tionde bil ska kunna köras avgasfritt 2019, reagerar naturligtvis bil­tillverkningsindustrin.

Gjort om sin ekonomi i grunden

En motgång som Kina har mött det senaste året är att det internationella samfundet inte vill erkänna landet som marknadsekonomi. Det kan tyckas vara en petitess i sammanhanget, men med en status som marknadsekonomi följer ändrade regler om skyddstullar. När Kina 2001 gick med i världshandelsorganisationen WTO klassades landet som ”icke marknadsekonomi”, vilket underlättade för andra länder att skydda sina marknader från billiga kinesiska produkter.

Därför har bland annat USA och EU fortfarande inte godkänt Kina som marknadsekonomi. Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, ger dem rätt i detta.

– Jag tycker att Kina snarare är en form av hybrid eller blandekonomi. Det finns stora delar marknadsekonomi men en stor andel av de kinesiska företaget är ägda av staten och staten har stor påverkan på det privata närings­livet. Alla företagsledare är medlemmar i kommunistpartiet och det finns regleringar och hinder för utländska företag som begränsar marknadskrafterna, säger han.

Hur har den kinesiska ekonomin utvecklats?

– Den stora förändringen är att man har gått från enkel tillverkningsindustri till att fokusera på inhemsk efterfrågan och det har förklarat de senaste 20 åren av fantastisk ekonomisk utveckling. Det bedrivs en mer offensiv internationell politik och det hänger ihop med ett tilltagande självförtroende. Det finns en vilja att reformera och berätta för världen hur duktiga man är.

Vad kan vi vänta oss av den ­kinesiska marknaden i framtiden?

– Det är svårt att säga. Det är klart att Kina också kommer få uppleva ekonomiska kriser. Det finns en berättigad oro för finansiell kris i Kina med bankväsendet och lånebubblor så jag tror att man får räkna med att något negativt kommer hända den kinesiska marknaden, precis som alla andra marknader. Men i ett långsiktigt perspektiv så är Kina här för att stanna som ekonomisk stormakt. De kommer vara en av världens största ekonomier under vår livstid.

Läs vidare på nästa sida: Sagt om Kinas klimatpolitik

Kinas femårsplan

2016 släppte den kinesiska regeringen sin femårsplan:

10 av 25 mål handlade om miljön.

Vattenkonsumtionen ska minska med 23 procent till 2020.

Energikonsumtionen ska minska med 15 procent per BNP-enhet till 2020.

Luftföroreningarna ska minska med 15 procent och luft­kvaliteten i städerna ska vara bra 80 procent av tiden.

Den ekonomiska tillväxten ska öka med 6,5 procent per år.