Utrikes.

2017-10-01 09:15
Trots att de båda extremistsammanhangen har diametralt olika mål, finns gemensamma mekanismer som gör att de också förstärker varandras retorik, menar forskaren Nikita Malik. Bild: TT/AP
Trots att de båda extremistsammanhangen har diametralt olika mål, finns gemensamma mekanismer som gör att de också förstärker varandras retorik, menar forskaren Nikita Malik.

Högerextrema och islamistiska extremister - så förstärker de varandra

Extremistforskare har på senare år börjat tala om kumulativ extremism, hur högerextrem och extrem­islamistisk retorik fungerar ömsesidigt förstärkande.
ETC bad terrorforskaren Nikita Malik beskriva mekanismerna bakom en av Europas stora terrorrisker – att högerextrema och islamistiska extremister agerar katalysator för varandra.

Europa har ett terrorproblem. Under 2015 och 2016 minskade antalet attacker, men dödligheten i de attacker som ägde rum ökade. Islamistisk extremism låg enligt Center for Strategic and International studies bakom majoriteten av dödsfallen i terrorattacker. Samtidigt noteras en ökande ström av högerextremt våld, mot flyktingar och minoriteter.


KOM TILL BOKMASSAN!

ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister.

Här hittar du all information om evenemanget.


På senare har forskare börjat prata om en ömsesidigt förstärkande extremism mellan de båda grupperna. Med det inte sagt att islamistisk extremism i sig skapar högerextremism och att högerextremism skulle skapa islamistisk extremism, men när de båda samexisterar finns tydliga tecken på att de förstärker varandra.

Historikern Roger Eatwell som studerar europeisk höger­extremism beskrev 2006 begreppet kumulativ extremism som ”sättet på vilket en form av extremism kan gödas av och förstärka andra typer av extremism.”

”De andra”

Nikita Malik är extremistforskare och anställd på den brittiska forskningsstiftelsen Henry Jacksson Society. De senaste två veckorna har varit hektiska efter bomb­detonationen i Londons tunnelbana.

ETC når henne på telefon, mellan intervjuer i CNN, Good morning Britain och andra stora medier. Hon har beskrivit den ömsesidigt förstärkande extremismen för Europas ”riktiga” terrorhot, och hon menar att trots att de båda extremistsammanhangen har diametralt olika mål, finns gemensamma mekanismer som gör att de också förstärker varandras retorik.

– Både högerextrema grupper och islamistiska extremistgrupper opererar på en binär nivå. De har väldigt svartvita världsbilder, vad som är gott och vad som ses som dåligt, säger hon till ETC.

Hon beskriver att båda grupperna vilar på grundtanken om ”de andra” och ett insider/outsider-komplex.

– Det finns grupper som är på insidan och faller inom ramen för vad extremisterna står för, och sedan har du de på utsidan, mot vilka de uppmanar till våld och främliggörande. På många sätt är de inte lika alls. De högerextrema grupperna uppmanar till våld mot invandrare, svarta, människor som inte passar in i idén om vilka som ingår i deras ”vi”. De islamistiska extremisterna uppmanar till våld mot icke-muslimer, eller före detta muslimer, eller muslimer de dömer ut som avfällingar.

– Så de är inte lika på det sättet. Men mekanismerna de använder är väldigt likartade. Deras världsbild är likartad. Runt vissa teman låter de väldigt likartat.

Granskat Twitterkluster

Nikita Malik har tidigare granskat såväl högerextrema som islamistisiska extremisters Twitterkluster och kunnat se att viss retorik är likartad på båda sidor.

Vissa ord var till och med vanligt återkommande i båda klustren. Båda ekokamrarna var fokuserade vid halalmat och kvinnor. Islamistiska extremistkonton upprepade hur muslimska kvinnor skulle våldtas om de lämnade det beskyddande kalifatet och högerextrema konton upprepade att muslimska män skulle komma till väst och våldta vita kvinnor. En annan gemensam nämnare var retoriken kring flyktingar.

– Flyktingar är ett bra exempel på den syndabocksmekanism båda dessa grupper använder. I IS propaganda såg vi att flyktingar betraktades som förrädare för att de lämnat det förlovade landet och svikit kalifatet genom att åka till väst. Mycket av propagandan var väldigt upprörande, med varningar till flyktingar vad som skulle hända dem i väst. Hur de inte skulle vara välkomna, hur svår deras resa och deras liv skulle bli.

– Den högerextrema propagandan var väldigt likartad. Den sa också att flyktingarna inte var välkomna och att de skulle få hemska erfarenheter, inte kunna integreras. Det var intressant att både de högerextrema gruppernas och de islamistiska extremisternas olika ekokammare anropade samma saker.

På det sättet menar hon att de förstärker varandra, genom att de förstärker varandras retorik.

Svårt att kartlägga

Det högerextrema och rasistiskt motiverade våldet kategoriseras ofta inte som terrorism, vilket gör att hotet från högerextrema ofta underskattas, skriver Center for Strategic and Interantional studies, vidare.

– Det är väldigt svårt att hitta tillförlitlig statistik. Vi kommer att släppa en rapport nästa år. Vi har arbetat på en terrorlog, som samlar högerextrema terrorincidenter och islamistiska terrorincidenter, där vi också ska kunna se hur de relaterar till varandra, berättar Nikita Malik.

Vilka tendenser har ni sett på att den här växelverkan finns?

– När en attack på en muslimsk grupp händer, används den i islamistisk propaganda. Det är väldigt tydligt.

– Vi såg en väldigt tydlig effekt i form av en attack i år i Storbritannien när Finsbury Park-moskén. Det var en högerextrem attack, utförd med samma mekanismer som IS propagerar för. Vapnet var ett fordon. Den kom väldigt kort efter en islamistisk terror­attack i Storbritannien. Den var som en spegelbild av IS.

– Ofta leder det också till våld. Inte alltid, men det finns mycket som pekar på en sådan trend.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.