Här byggs de nya murarna runt EU

– Jag trodde Berlinmuren hade fallit, men nu byggs nya murar, sade Serbiens utrikesminister, Ivica Dacic vid en pressträff nyligen.

Rekordmånga människor har förlorat sina liv i Medelhavet i år. I fjol avvecklades Italiens räddningsinsats Mare Nostrum och ersattes av operation Triton, samordnad av EU:s säkerhetsmyndighet Frontex, med gränskontroll som huvudsakligt uppdrag. I Grekland går ett 12 kilometer långt stängsel vid landgränsen till Turkiet. Även Bulgarien har försett sin gräns mot Turkiet med taggtrådsstängsel, med planer på att utöka. Och i de spanska enklaverna Ceuta och Melilla i Marocko markeras gränsen med tre respektive sju meter höga taggtrådsstängsel.

”Vill bevara en föreställd renhet”

Journalisten och författaren Erik de la Reguera har skrivit boken Gränsbrytarna, om migrationens historia och om de människor som tvingas ta sig över de skarpa geografiska gränserna. Han ser ett tydligt samband mellan de allt högre murarna och den växande nationalismen.

– Om man hyser en stark nationalism följer ofta att man vill hindra människor att flytta till ens land. Man vill bevara en föreställd renhet, en renhet som givetvis inte finns. En föreställd gemenskap som romantiserar det förflutna. Så det är på sätt och vis ganska logiskt att Ungerns premiärminister Viktor Orbán vill bygga den här muren, säger han och syftar på premiärministerns kritiserade nationalistiska politik.

– Jag tycker inte att det är okej att de skickar flyktingar till oss. De måste stoppas i Serbien, sade Viktor Orbán i samband med att stängselplanerna offentliggjordes.

Både UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, och Amnesty menar att Europa måste visa solidaritet, dels för flyktingarna och dels för grannländerna till drabbade områden som Syrien till exempel. Men den politiska viljan saknas och många länder slår dövörat till menar Amnesty.

– Att bygga en gemenskap på yttre hot är problematiskt. Ett europeiskt projekt måste byggas på mänskliga rättigheter och demokrati säger Erik de la Reguera.

Han menar att grundproblemet inte ligger hos människosmugglarna som EU framställer det. Utan problemet grundar sig i att man inte kan ta sig fram lagligt. Vilket indirekt skapar en svart marknad där människosmugglare tjänar pengar på att människor flyr från övergrepp och krig.

– Det som händer när du försöker täppa till en väg är att människor tar en farligare och ofta dyrare väg, säger han.

Hinder, staket och murar gör inte att flyktingströmmarna minskar. Det finns inget som tyder på det enligt UNHCR. 60 miljoner människor är på flykt i världen varav hälften är barn och i fjol tvingades 42 000 nya människor på flykt – varje dag.

– Man kan bygga hur många murar som helst, människor kommer att försöka ta sig över ändå. Det handlar inte om att ta någon enkel väg ut, de flyr för att de måste, säger Elisabeth Löfgren, pressekreterare Amnesty.

I fjol var 6,7 miljoner människor på flykt i Europa rapporterar UNHCR. I flyktingkommissariats årliga rapport som släpptes i juni betonas dock att flertalet flyende tas omhand av fattiga länder. Nära nio av tio flyktingar befinner sig i utvecklingsländer.

De som ändå flyr till Europa måste ta sig igenom den mur som kommit att kallas Fort Europa.

– Efter Berlinmurens fall pratade man om ett öppet Europa. Men det är bara öppet för medborgare i Europa. Kommer man under tvång, för att man flyr för sitt liv då är man inte välkommen, säger Elisabeth Löfgren.