– Den här regeringen tänker sätta punkt för svarta tv-rutor. Därför öppnar vi ERT igen, sade Syrizas riksdagsledamot Yiorgos Pantzas strax innan den nya lagen godkändes i onsdags förra veckan.
Grekland hamnade på plats 91 av 180 i årets index för pressfrihet, som reportrar utan gränser sammanställer. Det är sämst i Europa efter Ukraina. Länder som Kuwait, Liberia och Kirgizistan anses ha friare press än eurolandet.
Att återskapa det statliga radio- och tv-bolaget har varit en viktig symbolfråga för vänstern i Grekland och var ett av Syrizas vallöften. ERT lades ner den 11 juni 2013 av den högerledda koalitionsregeringen, som hade makten mellan 2012 och 2015. Högerledaren Antonis Samarás uppgav då att nedläggningen var ett led i den av EU framtvingade besparingspolitiken, men kritikerna menade att det först och främst handlade om att tysta kritiken och granskningen av Samarás eget parti, Ny Demokrati.
Genom att återskapa ERT ser nu Syriza chansen att skapa en motvikt till högerns starka ställning i landets privatägda medier, som vuxit fram sedan första hälften av 90-talet och som sedan dess blivit inflytelserika röster i den politiska debatten. I några av dem har högerextrema idéer varit särskilt framträdande där grekerna på bästa sändningstid kunnat lyssna till långa utläggningar från en brokig skara juntanostalgiker, nynazister, förintelseförnekare, kungatrogna och grekisk-ortodoxa fundamentalister. Inte sällan har högerextremister framträtt som ”experter” på invandringsfrågor och kampanjer har drivits där invandring pekats ut som bakomliggande orsak till ökad brottslighet.
Riggade debatter
De privata tv-kanalernas höger-extrema budskap har pekats ut som en bidragande orsak till den kraftiga ökningen av fientlighet och våld mot invandrare på senare tid. Samma tv-kanalers verksamhet ses också av vänstern som en bidragande orsak till att vänsterpartierna efter det framgångsrika 80-talet fått allt svårare att nå ut till väljarna.
Politiska debattprogram har anklagats för att vara riggade på ett sätt som fått vänsterdebattörer att framstå som löjliga förlorare. Så till exempel i en historiskt viktig debatt mellan den socialdemokratiske utrikesministern Theodoros Pangalos och (den självutnämnde) nynazisten Konstantinos Plevris, i juli 1998. Sedan panelen, som stödde Plevris, gång på gång avbrutit diskussionen och Plevris själv hotat att göra tvål av sin motståndares omfångsrika kroppshydda – en öppen anspelning på vad som berättas om judarnas öde i Auschwitz – såg sig utrikes-ministern tvingad att lämna studion. Debatten beskrevs som en prestigeförlust för Pangalos medan motståndaren Plevris fick många nya anhängare.
Mot bakgrund av de privata mediernas allt oblygare högerpropaganda blev Antonis Samarás nedläggning av det statliga ERT ett svårt avbräck för vänstern och de liberala partierna. De enda partier som stödde regeringens beslut var partiledarens eget Ny Demokrati och det nynazistiska Gyllene gryning.
De ekonomiska motiven bakom nedläggningen av ERT kom också på skam när högerregeringen elva månader senare (10/5 2014) startade ett nytt statligt tv-bolag, Nerit. Kanalen var förvisso hårt nedbantat och fylldes med en blandning av reklam och lättsam underhållning, men innehöll också vinklat material till fördel för Samarás och Ny demokrati.
Försökte stoppa Tsipras tal
Genom påtryckningar på tv-ledningen medverkade högerregeringen också till censur av programutbudet, vilket ledde till att att bolagets direktör, Antonis Makrydimitris, och hans medarbetare Rodolfos Moronis avgick i protest i september 2014. Kort tid efteråt avslöjades att regeringen försökt stoppa Nerit:s utsändning av ett tal av oppositionsledaren Alexis Tsipras. Trots det har Nerit:s tittarsiffror stadigt ökat sedan starten förra året.
Finansieras med elräkningen
Innan det stängdes ner bestod ERT av tre tv-kanaler och ett flertal radiostationer. Regeringen har sagt att samtliga av de tidigare 2 500 anställda, varav 600 journalister, ska återfå sitt jobb vid uppstarten. En kostnad som beräknas uppgå till cirka 30 miljoner euro och som ska finansieras genom en höjning av elräkningen.
Samtidigt pågår förhandlingar mellan euroländerna och Greklands regering om villkoren för nya lån på 7,2 miljarder euro, som landet behöver för att undvika en statsbankrutt.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
