Utrikes.

2017-10-17 00:15
Kung ­Mohammed VI.
Kung ­Mohammed VI.

Demonstranternas strategi: Protesterar inte mot kungen

Arbetslösa och fattiga­ ­marockaner har utgjort ­kärnan i Hirak ända sedan protesterna började i oktober förra året. De riktar udden mot makteliten i samhället – men inte mot den person som sitter på den högsta makten: kungen.

Den 28 oktober förra året krossades fiskhandlaren Mouhcine Fikri till döds i en sopbil efter tumult med polisen. Att omedelbara protester utbröt i samma stad, Al Hoceima, och i den omkringliggande regionen Rif var inte konstigt.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Många här får sin försörjning genom den informella fiskeekonomin om de ens har ett jobb, medan de står maktlösa inför maktapparaten som av många marockaner ses som en korrupt sörja av poliser, militärer, myndigheter, imamer och organisationer. På grund av denna maktapparat utreds inte Fikris och andras dödsfall eller godtyckliga frihetsberövanden, menar många, inte minst de som tagit del av rapporteringen om Hirak, den folkrörelse som stormat fram i Marocko det senaste året.

”Bryr oss inte om kungen”

Den som styr över den ­marockanska maktapparaten är till syvende och sist kung ­Mohammed VI. Men knappt ett ont ord om kungen har ­yttrats av demonstranterna. Det är ett strategiskt beslut, berättar Soraya El Kahlaoui, som koordinerar Casablancas stöd till de politiska ­fångar­na. Om de protesterade mot kungen så skulle de få svårare att få brett stöd i Marocko, där många har ett gott öga till kungen.

Men det handlar också om att inte i första hand uttrycka politiska krav. I stället handlar slagorden om sociala krav, såsom tillgång till utbildning, sjukhus och jobb till landets eftersatta delar.

– Vi bryr oss inte om kungen, det här handlar inte om att ersätta en makthavare med en annan, säger Soraya El Kahlaoui­, som därmed också visar hur Hirak lärt av den arabiska vårens tillkorta­kommanden, där fokus ofta låg på att ersätta makthavare.

Genklang i resten av landet

De boende i Rif har genom sin strategi framgångsrikt und­vikit att bli svartmålade som att de bara ser till sina egna ­separatistiska intressen, säger Miriyam Aouragh, ­forskare vid universitetet i ­West­minster i ­Storbritannien som studerar folkrörelsen i Marocko.

– Deras slagord och hur de uttrycker sina vardagliga ­bekymmer har fått genklang i resten av landet eftersom de känner igen problemen. Det handlar om ­sociala, ­ekonomiska frågor, om demokrati och om mänskligt värde.