BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Anna Kinberg Batra (M) är starkt ifrågasatt av inte bara politiska motståndare utan även av sina egna. Jan Björklund (L) har Birgitta Ohlssons skugga hängande över sig medan distrikten försöker bestämma sig för om han är rätt person att leda Liberalerna. Ebba Busch Thor (KD) är även hon ansatt av intern debatt som menar att hennes skifte av budskap riskerar att förpassa KD ut ur riksdagen.

Ingen av Alliansens företrädare sitter säkert. Ingen utom Annie Lööf själv. 11,3 procent betyder inte bara att C närmar sig M. Det är det högsta stödet i SCB-mätningarna på 27 år. Du hittar inte en enda centerpartist som tycker att någon annan skulle vara mer lämplig att leda partiet över valet. Hon har ett grundmurat stöd. Sådant brukar komma med en positiv, pågående trend i opinionen.

2014 var det ingen som kunde föreställa sig att Alliansen skulle föra fram en centerpartist som statsminister­kandidat. 2018 är det inte ett lika osannolikt scenario. Dessutom tycker ungefär hälften av de borgerliga väljarna – och var femte moderat – att hon borde leda Alliansen.

Annie Lööf är något så sällsynt som en borgerlig politiker som huvudsakligen är ideologiskt konsekvent, som agerar långsiktigt, som förmedlar att hon styrs av annat än uppdykande frågor som ger hastiga positionsförändringar.

Anna Kinberg Batra öppnar sin dörr för Sverigedemokraterna. Annie Lööf håller alltjämt sin stängd. Detta faktum har gett ytterligare skjuts åt Centerpartiet.

Kanske kan Centerpartiets – och Annie Lööfs – framgångar formuleras med en enda fråga:

Vad skulle en liberal väljare annars rösta på?