"Vi är inte maskiner"

På Stockholms universitet sköts städningen av det riskkapitalägda storbolaget ISS som vann upphandlingen till ett mycket lågt pris. Städarna pressas att hinna med större ytor på allt kortare tid. De som säger ifrån får sparken.

Philippe kom till jobbet som vanligt strax före klockan sex en morgon i oktober. Men dörren gick inte att öppna, passerkortet var spärrat. Chefen berättade inte att han hade blivit uppsagd med en dags varsel. I fem år hade Philippe städat samma korridorer och undervisningssalar. Han trivdes och hade nära kontakt med universitetspersonalen. Men universitet ”ville tjäna pengar” och multinationella tjänsteföretaget ISS lade ett lågt anbud och vann upphandlingen. När företaget tog över drevs arbetstempot upp. Arbetskamraten omplacerades och nu skulle Philippe städa hela området ensam. Och ISS anställde en kontrollant som gick runt i korridorerna och letade damm.

– Hon dök plötsligt upp bakom ryggen när man minst anade det. Det ökade stressen ännu mer, säger Philippe.

När chefen ville sänka arbetstiden, utan att minska städytan, fick Philippe nog och kontaktade personalen på universitetet.

– Det var därför jag fick sparken, vi ska vara trevliga mot kunderna, men vi får inte prata med dem, säger Philippe.

Få vågade säga ifrån

ETC har varit i kontakt med fem städare som arbetat på universitet. De berättar att städytorna utökades när ISS tog över. De hade svårt att hinna med allt under ordinarie arbetstid och en del jobbade över utan lön. Få vågade säga ifrån. Nästan samtliga av de 55 städarna på universitetet har utländsk bakgrund, många saknar utbildning och är nya på den svenska arbetsmarknaden.

– Vi är inte maskiner. Ingen klarar mitt städområde på fyra timmar, det är omöjligt hur fort jag än jobbar. Men det är svårt att hitta andra jobb, det är därför jag stannar kvar, säger en städare.

Arbetsledningens svar är att personalen ”måste planera arbetet bättre”.

Samtliga fem har fått sluta efter de klagat på den höga arbetsbelastningen, enligt städarna själva.

Fazil städade i fem månader på universitetet. Han vägrade att jobba över utan lön och sa ifrån. Chefen kallade in honom på kontoret och bad honom att skriva under ett dokument.

– Hon försäkrade att det inte var ett uppsägningsavtal, jag skrev under. Det var dumt, säger Fazil.

En vecka senare sa arbetsgivaren att han skulle sluta och då insåg Fazil sitt misstag. Samma sak hände en annan städare som inte heller förstod texten i avtalet. Dokumentet som chefen kallade ”bara information” visade sig vara ett avtal om uppsägning.

ISS hävdar omstrukturering

Enligt ISS pressansvarige Christer Ekelund förnekar platschefen att det förekommit uppsägningar som skrivits på under falska förespeglingar.

– I de enskilda fallen finns det personliga detaljer om våra anställda som jag inte kan gå in på, säger Christer Ekelund.

Ett fåtal visstidsanställningar har avslutats eller inte förlängts men det handlar om att ISS omstrukturerat. Anställningarna har inte avslutats på grund av de protesterat mot arbetsbelastningen, hävdar Christer Ekelund.

Inget olagligt agerande

Facket säger att om städarnas uppgifterna stämmer är arbetsgivarens handlande klandervärt men inte olagligt. Det är upp till den anställde att läsa igenom dokumenten innan man skriver under. Ingen av städarna som ETC talat med är medlemmar i den lokala facklubben.

– Då kan vi inte göra så mycket, säger Alex Santibanez, ordföranden för ISS fackklubb.

Andra regler för städare

I universitetets policy står det att verksamheten ska präglas av ”jämställdhet, jämlikhet och samhörighet. Universitetet skall erbjuda studenter, lärare och övriga anställda goda arbetsförhållanden”. Men det gäller inte städpersonalen, menar Lennart Persson, sektionschef för lokalservice på universitetet.

– Vi har inte arbetsgivaransvar för städarna, det är ISS ansvar. Vi köper en tjänst men det finns vissa krav i avtalet med leverantören, säger Lennart Persson.

I avtalet finns det krav på allergiminimering och källsortering men inte rad om arbetsvillkor. Universitetet ”äger rätt att när som helst utan förvarning kontrollera leverantörens och dess underentreprenörers anställda samt anställningsvillkor för dessa”. Några sådana kontroller har inte gjorts.

Ingen vill ta ansvar och det upprör Kristina Boréus som är professor i statsvetenskap på universitetet.

– Jag tycker att det är förfärligt hur städarna behandlas. Om ingen städade lektionssalarna skulle vi inte kunna ha någon undervisning, våra verksamheter hänger ihop. Jag anser att universitet har ett moraliskt ansvar även för städarnas välbefinnande och arbetsmiljö, säger hon.

Tidigare larm

Stressade städare är inget nytt fenomen på universitetet. Personalen slog larm redan 2003 då universitetet skulle ”tjäna pengar”, som den dåvarande förvaltningschefen uttryckte det. Man la ut städningen på entreprenad och samtliga städare fick söka sina jobb på nytt. Städföretagen sa rent ut till fackets representanter att de inte vill ha några arbetsskadade eller sjuka. Ett fåtal återanställdes med sänkt lön. Den lokala SAC-klubben skrev 2003 ett protestbrev till universitetsstyrelsen och varnade för hur städarna behandlades. De fick inget svar.

Facket känner däremot väl till den ökade stressen bland städarna. Den har tilltagit sedan ISS tog över förra året.

– Städområdena växer, samtidigt som man drar ner på personalen. Man upphandlar städningen vartannat eller var fjärde år hela tiden ska priset pressas. Det är upphandlingen som är problemet, säger Alex Santibanez.

Från 83 till 55 städare

2002, året innan städningen lades ut på entreprenad, var de totala städkostnaderna 24 miljoner kronor, då arbetade 83 städare på universitetet. Under 2011 beräknas kostnaderna bli 22 miljoner kronor och arbetsstyrkan har minskats till 55 städare.

ISS menar att det är stordriftsfördelar, som till exempel mängdrabatt vid inköp, som gör att de kan hålla så låga priser. Men det är nonsens, menar Marco von Peltzer vd för Förenade Service som skötte städningen innan ISS.

– Det här är en personalintensiv bransch där 80 procent av omsättningen är personalkostnader. Materialkostnaden ligger på 3-5 procent. ISS städare måste städa runt 1 000 kvadratmeter per timma. Mina snabbaste anställda klarar mellan 600 och 700 kvadratmeter i timmen, säger han.

”Aldrig mer ISS”

Philippe är nu inne på sin andra månad som arbetslös utan a-kassa. Fazil har fått ett nytt jobb som städare i tunnelbanan. En annan av städarna som fick sparken i oktober letar jobb som truckförare, han vill aldrig arbeta för ISS.

– ISS vill spara pengar, universitetet vill spara pengar. Vilka är det som drabbas? Jo, det är vi.