Protester lönar sig i akutsjukvården

Att skriva på namnlistor och dra ihop folk till demonstrationer fungerar för att hindra nedskärningar inom akutsjukvården. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
 
Att inte lyssna på opinionen när man gör förändringar i akutsjukvården kan ha förödande effekter. Det fick den rödgröna majoriteten i landstingshuset i Östergötland erfara när de klubbade igenom ett stort förändringsprogram för akutsjukvården under 2003. En av förändringarna var att specialistkompetensen i nattakutvården skulle tas bort på Vrinnevisjukhuset.
Beskedet möttes av enorma protester från allmänheten – men trots det genomförde politikerna nedskärningen. Snart bildade proteströrelsen partiet Vrinnevilistan som i valet 2006 tog många mandat och puttade bort den rödgröna majoriteten från makten. Tillsammans med de borgerliga partierna påbörjades en återställning av sjukvården i länet.
– I Östergötland gjorde politikerna felet att de inte hade någon kommunikation med proteströrelsen, det var därför det gick så långt, berättar Jonas Larsson Taghizadeh, statsvetare på Uppsala universitet.
Det var det politiska virrvarret i Östergötland som fick honom att börja forska på effekterna av folkliga reaktioner vid nedskärningar av akutsjukvård. Nu är undersökningen färdig.

Bred uppslutning

Larsson Taghizadeh gick tillbaka till åren 2003–2004 då 17 sjukhus planerade större omstruktureringar i sjukvården, och precis som på Vrinnevisjukhuset skulle specialistkompetens i nattakutvården tas bort på mindre länssjukhus. Han såg snart att flertalet av dessa sjukhus har kvar sin akutsjukvård än idag – med oförändrade öppettider. Larsson Taghizadeh insåg att kovändningarna ofta var resultat av protester. Det hade nämligen samlats in namnlistor på upp till 30 000 namn och arrangerats demonstrationer med uppemot 10 000 deltagare vid 12 av de 17 sjukhusen.
– Det här var många gånger de största protester som genomförts på dessa orter och de var för stora för politikerna att hålla emot. Dessutom var protesterna brett förankrade med väljare över blockgränserna, samt innefattade fackförbund, företag och andra organisationer, säger Larsson Taghizadeh.
Till de sjukhus som inte föll för opinionen hör Oskarshamn och Lidköping.
– Det kan bero på att den politiska majoriteten hade med sig oppositionen i beslutet om att stänga nattakuten, tror Larsson Taghizadeh.
 

Vill känna sig trygga

Anledningen till att nedskärningar av akutsjukvården lockar större protester än andra välfärdstjänster, som till exempel nedskärningar av skolor, tror han beror på att människor vill känna sig trygga.
– De flesta medborgare anser nog att det är en rättighet att ha en akutmottagning i närheten, säger Larsson Taghizadeh.