Kräver hårdare lagar mot hedersbrott

Efter avslöjandet om tio nya fall av balkongflickor har en debatt om hedersvåld blossat upp. För att komma åt problemet krävs hårdare tag, menar Susanne Namaani på kvinnojouren Somaya i Stockholm. Men utspelet får skarp kritik av professor Masoud Kamali.

I svensk strafflagstiftning finns idag ingen särskild reglering om hedersrelaterat förtryck och våld. Men det vill Susanne Namaani ändra på. Hon är verksamhetsansvarig för Somaya som är nordens största jour för kvinnor med utländsk bakgrund.

– Det räcker inte bara med att vi knyter fast en man som slagit sin fru. Vi måste titta på vilka andra är involverade. Det behövs juridiska verktyg och ett lagrum. Vi har en kvinnofridslagstiftning som är jättebra. Men den omfattar inte våld utfört av ett kollektiv.

Gick igenom arkiven

Susanne Namaani menar att en särskild brottsrubricering för hedersbrott kan göra det möjligt att koppla ihop flera händelser till ett gemensamt åtal.

– Det är så kvinnofridslagstiftningen ser ut i dag. Flera knuffar av en våldsam partner sätts i ett sammanhang så att det blir tyngd bakom åtalet. Men plockar man ut en enskild händelse så kanske det på sin höjd rubriceras om ett ofredande, säger Namaani.

Frågan aktualiserades när Sveriges radios program Kaliber nyligen avslöjade ytterligare tio nya fall av så kallade balkongflickor, där unga kvinnor begått självmord men polisen misstänker att det rör sig om hedersbrott. Men inte ett enda fall har lett till åtal. Efter avslöjandet började personalen på Somaya gå igenom arkiven. De senaste tre åren har de haft 30 kvinnor i skyddat boende som utsatts för hedersrelaterat förtryck. De klassar fallet som hedersrelaterat när det finns fler än en förövare.

– Vi blev själva förvånade över resultatet. I 90 procent av fallen har kvinnorna berättat om att de utsatts för påtryckningar att begå självmord. Många har försökt ta sina egna liv efter krav utifrån. Men trots att de anmäler så är de juridiska möjligheterna små att få alla skyldiga fällda i ett åtal, säger Namaani.

”Risk att oskyldiga döms”

Hennes förslag sågas av Masoud Kamali, professor i socialt arbete vid Mittuniversitet i Östersund. Han menar att en särlagstiftning hotar att undergräva rättssäkerheten.

– Jag ser en fara i att man vill ha kollektiva lagar för olika grupper. Risken är att oskyldiga kommer att dömas. Genom att kräva hårdare tag vill man signalera att hedersrelaterade brott är viktigare än andra brott. Man gör det till speciella invandrarbrott. Ett mord är ett mord och är man skyldig ska man dömas för det. Vi har stämpling och medhjälp som rubricering om det finns flera gärningsmän, säger Kamali.

Susanne Namaani menar att hedersbrott inte beror på religion och det måste särskiljas från den stora diskussionen om mäns våld mot kvinnor eftersom det finns en kulturell förklaring.

– Visst finns det en risk att en särlagstiftning kan missuppfattas och spä på fördomar men alternativet är att hålla tyst om problemet. Vi kan inte sätta munkavle på oss själva, säger hon.

Vill se förebyggande åtgärder

Masoud Kamali menar den typen av resonemang riskerar att stigmatisera och misstänkliggöra hela gruppen invandrare.

– När man särskiljer invandrarmäns våld mot kvinnor från etniska svenska mäns våld och talar om kultur blir till slut alla invadrarmän potentiella hedersbrottslingar. Det passar in i de högerextrema krafternas världsbild.

Fallen med balkongflickorna ska tas på största allvar. Men om de inte lett till åtal är det polisens utredningar som ska granskas i första hand, menar Masoud Kamali.

– Hur är utredningarna genomförda, har polisen tillräcklig utbildning. Det är de första frågorna vi ska ställa. Är bevisningen bristfällig ska inte åklagaren väcka åtal. Men vi kan inte ställa oss utanför lagarna och åsidosätta rättsprinciperna.

Istället för hårdare straff vill Kamali se större insatser på förebyggande åtgärder.

– Jag vill se program som försöker få in dessa grupper i arbetslivet och verkar för att de blir mer delaktiga i samhället, säger han.