Designad i Kalifornien – tillverkad i Kina

Så står det på Apples populära iPod-spelare. Men vad innebär denna outsourcing? Svältlöner, kränkningar och 15 timmar vid löpande bandet för kinesiska arbetare – allt enligt ett reportage i brittiska Mail on Sunday.

Tidningen skickade reportrar till två kinesiska fabriksanläggningar, i Longhua och Suzhou, den senare på gränsen till Shanghai, för att undersöka hur det går till när Nano och Shuffle och de större iPod-spelarna monteras. Deras observationer sammanfattas arstechnica.com som ”absolut Dickenska”.
Enligt reportaget ska de anställda vid fabriken i Longhua – som ägs av taiwanesiska företaget Foxconn och sysselsätter totalt 200 000 personer – tjäna motsvarande 400 kronor i månaden. Då arbetar de ändå 15 timmar per dag, eller mer.
– Vi måste slita och jag är alltid trött, säger Zang Lan. Det är som armén. De tvingar oss att stå stilla i flera timmar, och om vi rör oss blir det bestraffning. Männen måste göra armhävningar.
Sent på kvällen, när arbetarna lämnar det femvåningshus där Apples spelare blir till, åker de inte hem. De tillbringar sin fritid, äter och sover i logementsliknande lokaler, där upp till 100 män eller kvinnor ska samsas. Besök utifrån är inte tillåtna, och arbetarna får endast ha ”få ägodelar”, inklusive ”en spann att tvätta kläderna i”.
På den andra fabriken är lönerna, enligt Mail on Sunday, dubbelt så höga, men arbetarna förväntas då betala för mat och uppehälle – vilket innebär att de i praktiken tjänar ungefär lika lite som de i Longhua.
En iPod Nano innehåller runt 400 delar, men den billigaste versionen kostar i svenska butiker ändå inte mer än drygt 1 100 kronor. Tack vare lönenivåerna i tillverkningsländer som Kina.
– Lönerna är så låga för att cheferna vill reducera våra kostnader, säger en vakt på Foxconn, som är beroende av att de stora teknikföretagen förlägger verksamhet till dess olika anläggningar.
Foxconn kan, med pressade löner, tjäna ungefär tio procent av den vinst som Apple gör på en iPod, uppger Mail on Sunday. Arbetarnas andel blir i bästa fall två procent.

310.jpg310.jpg

Apple skickade efter avslöjandet ut ett pressmeddelande, i vilket företaget säger sig vara ”engagerat vad gäller att säkerställa säkra arbetsmiljöer och att personalen behandlas med respekt och värdighet”. Apple hälsar i samma pressmeddelande att en utredning ska göras.
Foxconn anser dock, enligt DigiTimes, att det finns ”gigantiska avvikelser” mellan verkligheten och reportagets beskyllningar, som en talesperson kallar en ”ondsint attack”. I själva verket har arbetarna det bra. Det finns idrottsmöjligheter och bibliotek att nyttja, lovar Foxconn, som hävdar att varje arbetare avlönas i enlighet med reglerna – minimumlönen är 810 yuan, runt 800 kronor – i Shenzhens ekonomiska frizon
I varje större stad i Kina finns en sådan zon, men Shenzhen är den största och äldsta, etablerad omedelbart efter att Deng Xiaopings beslutat om ekonomiska reformer 1978. Frizonerna ska locka investerare med lägre skatter, slopade tullar, välfungerande infrastruktur – och billig, rättslös arbetskraft.
Många kommer från landsbygden, där en majoritet av Kinas fattiga lever. Varför ansluter de sig inte till fackförbund? Enligt landets författning råder ”organisationsfrihet”, men den enda organisation som tillåts är regimstyrda ACFTU, som inte får uppmana till strejk utan ska ”mobilisera arbetare för landets utveckling” och utgöra en ”bro mellan kommunistpartiet och den arbetande massan”.

Företag som Nike och Reebok har länge outsourcat till låglöneländer, och de har så småningom – under påtryckningar från konsumenter och fackliga grupper – bildat oberoende granskningsorgan. Problem med sweatshops finns kvar, men branschen har i alla fall tagit ett steg i rätt riktning. Teknikföretag har inte hunnit så långt. Men i BusinessWeek uppmärksammades förra veckan Bonnie Nixon-Gardiners arbete. Hon ansvarar för att HP:s underleverantörer, bland annat fabriken i Longhua, ska klara vissa sociala och miljömässiga mål. Annars rivs kontrakten. Och för ett företag som Foxconn kan det vara ödesdigert; HP står för en betydande del av de årliga intäkterna på 200 miljarder kronor. Därför har Foxconn, efter att Nixon-Gardiner klagat, bland annat sett till att sänka ljudnivån i fabrikshallarna och ge arbetarna funktionella hörselskydd.
Nixon-Gardiner betraktas som något av en pionjär. För två år sedan såg hon till att HP, Dell, IBM, Intel och andra företag skrev under en uppförandekod, Electronic Industry Code of Conduct (EICC). Men den är inte lika omfattande som kläd- och skobranschens. Till exempel finns det inget oberoende granskningsorgan som gör oannonserade inspektioner, utan EICC är snarare en överenskommelse kring vad som är oacceptabelt, som barnarbete. Företagen ska sedan själva se till att koden efterlevs.

Vad tycker underleverantörerna om att vissa företag gör en ansats att förändra arbetsförhållandena i länder som Kina?
Grover Thurman, ansvarig för den sociala och miljöaspekter inom Foxconn, minns sina möten med Nixon-Gardiner:
– Det är som att bli kysst och örfilad på samma gång. Det kan driva dig till vansinne – men det måste göras, säger han till BusinessWeek.

Andreas Gustavsson