Den sista rymdfärjan

Den 8 juli skjuts rymdskeppet Atlantis upp från Kennedy Space Center i Florida, USA. Det blir den sista resan som görs med en farkost i USA:s betydelsefulla rymdfärjeprogram.

När rymdfärjan Atlantis lyfter från Nasas Kennedy Space Center nästa fredag är det början på slutet på en era. Det är nämligen den sista flygning som görs med ett skepp av det slaget.

Det som skiljer rymdfärjorna från andra rymdfarkoster är att de kan användas flera gånger. Efter avslutat uppdrag återvänder de till jorden och landar precis som vanliga flygplan.

Programmet med rymdfärjor inleddes för 30 år sedan när den första farkosten, Columbia, sköts upp och flög 37 varv runt jorden innan den gjorde en lyckad landning på Edwards Air Force Base i Kalifornien. Sedan dess har fem farkoster av detta slag gjort mer än 130 flygningar, bland annat till rymdstationerna Mir och ISS. Från att ha varit en tävling mellan stormakterna, den så kallade rymdkapplöpningen, utvecklades rymdfärderna allt mer mot att manifestera samförstånd mellan nationer, och rymdfarare från 16 länder har rest med färjorna. Besättningen på denna sista färd är dock helamerikansk.

Farligt och dyrt

Att genomföra rymdfärder är dock inte ofarligt. Två gånger har olyckor med dödlig utgång inträffat: 1986 exploderade Challenger strax efter uppskjutningen, och alla sju besättningsmedlemmar dog. 2003 brann Columbia upp under återinträdet i atmosfären och även då avled alla i besättningen. Farorna i kombination med de skyhöga kostnaderna har gjort att programmet stundtals mött hård kritik. Och nu har rymdfärjorna snart spelat ut sin roll.

Uppskjutningen av Atlantis är planerad till klockan 11.26 enligt amerikansk östkusttid och skeppet ska tillbringa 13 dagar i rymden. På resans andra dag dockar Atlantis med ISS och de följande dagarna utförs arbeten, bland annat ska en trasig ammoniakpump bytas ut, på rymdstationen samtidigt som lasten förs över mellan stationen och den stora logistikmodulen.

Om allt går som planerat landar sedan farkosten på Kennedy Space Airport den 20 juli klockan 07.06.

”Jättekliv framåt”

En av dem som färdats med en av rymdfärja är den svenske rymdfararen Christer Fuglesang som två gånger, 2006 och 2009, deltagit i flygningar till ISS med rymdfärjan Discovery.

– Det känns lite sentimentalt och nostalgiskt att de skrotar rymdfärjorna men det är förstås roligt att tillhöra en exklusiv grupp som flugit med dem.

Fuglesang säger till ETC att rymdfärjorna innebar ett jättekliv framåt för rymdfarten.

– Det är de mest avancerade farkoster som någonsin konstruerats. De startar som raketer, fortsätter som rymdfärjor och landar som flygplan. Men de nådde inte den kapacitet som förutspåddes eftersom de blev dyrare och mer tekniskt komplicerade än man trodde.

Vad kommer att hända nu?

– De kommer att använda rymdkapslar ett tag. Men man testar mindre typer av rymdfärjor också. Rymdfärjeprogrammet var en slags kompromiss som skulle göra allting och ta upp både människor och stora laster i rymden. Det är bättre att ha specialiserade farkoster för människor och andra för stora laster.