Är saltkraft framtidens energikälla?

Har du hört talas om saltkraft? Det norska energibolaget Statkraft anser att det är framtidens förnyelsebara energikälla och satsar nu stort på att utveckla tekniken. Men i Sverige är intresset svalt.

Norska Statkraft, som är ett statligt energibolag, har under tio år utvecklat tekniken för att utvinna energi ur saltvatten. Nu bygger de en prototypanläggning i Tofte utanför Oslo. Målet är att ta saltkraften i kommersiellt bruk inom sju år.
Saltkraft skiljer sig mycket från traditionell vattenkraft, som endast utnyttjar den mekaniska energin i vattnet. Denna metod utnyttjar i stället den kemiska process som kallas osmos för att utvinna energi ur spänningen mellan vatten av olika salthalt.
Så här fungerar det:
Två kammare fylls med havsvatten respektive färskvatten. Behållarna skiljs åt med ett membran genom vilket färskvattnet tränger in till havsvattnet. Efter hand ökar trycket på saltvattensidan eftersom sötvattnet dras mot saltvattnet.
Metoden kallas för tryckretarderad osmos.
Sötvattnets dragning mot saltvattnet är så starkt att trycket i saltvattenkammaren teoretiskt kan uppgå till 26 bar. Trycket motsvarar en 270 meter hög vattenpelare.
Trycket som uppstår driver en turbin som alstrar elektricitet.

Osmos (Bild: Wikipedia commons)Osmos (Bild: Wikipedia commons)

Utnyttjar naturlag
Osmos är naturens egen metod att utjämna koncentrationen av upplösta ämnen. I människokroppen används den till exempel för att fördela salter och vatten. Eftersom saltvattnet innehåller en mindre andel vattenmolekyler – det är ju utspätt med salt – så ”vandrar” sötvattnet över dit för att utjämna koncentrationen. Membranen är så kallat semipermeabla, det vill säga konstruerade så att saltet inte kan vandra över till sötvattnet – för då skulle resultatet bara bli två kamrar med bräckt vatten.
Att utvinna energi på detta sätt har tidigare ansetts vara för dyrt. När forskaren Sidney Loeb upptäckte den tryckretarderade osmosen 1973 uppskattades kostnaden för saltkraft vara 1 000 gånger högre än för annan förnyelsebar energi. Men en rad tekniska framsteg har gjort att effektiviteten nu börjar närma sig gränsen för att det hela ska bli kommersiellt gångbart.
Metoden att utvinna energi ur vatten med osmos har potential att skapa stora mängder energi. Varje liter vatten kan leverera 1 000 joule energi och en vattenström på 2,5 kubikmeter per sekund kan därför skapa en effekt på 2,5 megawatt.
En anläggning stor som ett fotbollsstadion kan förse cirka 15 000 hushåll med ström.
Fullt utbyggd uppskattas saltkraften kunna generera 180 terawattimmar i Europa. Det motsvarar fem kärnkraftverk. Sveriges årliga energiproduktion är i dagsläget cirka 150 TWh.
Om den byggs ut i hela världen antas saltkraften kunna producera hela 1 600 TWh per år.

Klimatneutral kraftkälla
Det finns många fördelar med saltkraft. Framför allt är det mycket miljövänligt och generar inga utsläpp. Den enda spillprodukten är bräckt vatten, som ändå bildas när vattendrag rinner ut i havet.
Membranen som används är lätta och billiga att tillverka. De har en livslängd på 7-10 år och materialet kan återanvändas efter att de tjänat ut.
Saltkraften medför inte heller att hela vattendrag måste dämmas upp, som är fallet med vattenkraft. Kraftverken måste inte byggas i opåverkade miljöer utan kan uppföras vid städer och tätorter som ligger vid flodmynningar.
Det återstår dock mycket forskning innan saltkraften kan tas i bruk på allvar. Tekniken är till exempel väldigt utrymmeskrävande. Detta verkar dock gå att lösa genom att membranen läggs i stora rullar. Dessutom kan anläggningen byggas under jord.
Vattnet måste även renas innan det används så att de finporiga membranen inte förstörs. Då används samma teknik som vid rening av drickvatten.
Tekniken för saltkraft är ännu inte fullt utvecklad och kommer att kräva stora investeringar innan dess. Statkraft har hittills satsat 100 miljoner kronor på projektet och det finns inga garantier för att det kommer att löna sig, Men Statkraft tror på projektet.
– Så länge vi tror på det kommersiellt satsar vi, säger företagets vd Torbjörn Steen till E24.

Svalt intresse i Sverige
Den största stötestenen är membranens effektivitet. Om det ska löna sig att producera energi med saltkraft måste de ha en kapacitet på 4 watt per kvadratmeter. Idag är kapaciteten bara 3 W/m² men utvecklingen har gått framåt med stormsteg på denna front. När Statkraft inledde arbetet var membranens effekt bara 0,1 W/m² och snart väntas de ha ge 5-6 W/m².
Statkraft räknar med att saltkraften ska kunna täcka 10 procent av Norges energiförbrukning. Omkring 2010-2015 beräknas den vara ett intressant alternativ till andra förnyelsebara energikällor, skriver Natur och Miljö.
I Sverige är dock intresset för saltkraft nästan obefintligt. Det bräckta vattnet i Östersjön är inte vara salt nog för att det ska vara värt att satsa på saltkraft. Däremot kan vattnet på Västkusten, vid Göta älv och Göteborg vara intressant. Men ingen har undersökt potentialen, säger Susanna Widstrand, handläggare på Energimyndigheten.
– Vi väntar på ansökningar från forskningsprojekt, men än så länge har inte en enda kommit in.

Martin Halldin