Musiken vi älskar att hata

För mycket av det goda. Så känner många inför säsongens hysteriska musikutbud. Men samtidigt vill vi inte vara utan våra julsånger. ETC har därför bett experter dela med sig av lyssningsvärda klappar.

– Ibland är jag tindrande förtjust, ibland vill jag bara spy, säger Per Bjurman på Aftonbladet.

En självklar mötesplats för julsångens mest inbitna fans är sajten www.julsånger.se, som samlar allt från psalmer till lekar och klassiska carols. Stämningsbyggandet är direkt aggressivt:

”En paus behövs i den mörkaste av årstider. Med lite tur faller snart snö och lyser upp tillvaron. Då är det mysigt att sätta sig ner tillsammans med familjen eller vännerna och dricka glögg och äta pepparkakor. Och varför inte ta fram gitarren och sjunga några julsånger?”

Stalledrängar, flickor som går i ringar, vise män, bjällerklang, plötslig fromhet, äppelkäcka vinterland och strååålande stjärnor – sammantaget bildar den spretiga genren julsång en motsvarighet till julbordet. För mycket på för kort tid. Kroppen absorberar, kroppen mår fysiskt illa.

Men vem kan undvika? Vill någon ens göra det?

Utfärdar varning för Swift

Julsången kommer med hatkärlek, oavsett om den utgår från tidiga medeltidens liturgi eller 10-talets profana popkultur.

Expertisen kan möjligen bidra med en gnutta variation till årets firande.

– Jag är rätt trogen genren och brukar uppskatta den. Dessutom så äger jag faktiskt ett par julskivor som alltid brukar gå varma hemma hos mig i början på december. Inte i år dock, julstämningen har av diverse anledningar inte riktigt funnits där, säger Holly Astera Ebraheim, kritiker på Nöjesguiden.

Bäst och sämst?

– En svår en! Även om jag brukar uppskatta Taylor Swifts lätta countrypop måste jag tyvärr medge att hennes julskiva, The Holiday Collection, är avskyvärd. Att hon har mage att slakta Last Christmas är oförklarligt. Bästa julskivan är Sufjan Stevens julskivbox, Songs For Christmas. Fem skivor med lite annorlunda jullåtar. Sjukt ambitiös kille.

Något annat som bryter tristessen?

– She & Hims A Very She & Him Christmas har varit mycket populär i år. Så det är ett hett tips.

Anton Gustavsson är chefredaktör för Novell, ett reportagemagasin om musik. Han har följande att säga om julsånger:

– I nio fall av tio är det ett desperat försök att tjäna pengar på Justin Bieber. I det tionde fallet något ganska fint.

Något starkt minne kopplat till genren?

– Under flera år invigde jag julen med att lyssna på Elvis Presleys If I Get Home On Christmas Day. En helig tradition som blev lite tjatig i längden.

Bäst och sämst?

– Det sämsta är att det inte går att lyssna på julmusik i mer än en timme utan att skenheligheten får öronen att klibba ihop. Därför rekommenderar jag gärna Merry Christmas (I Don't Wanna Fight Tonight) av Asobi Seksu. Lite mer norénskt.

Andra tips?

– Sally Shapiros tolkning av Nixons tweeklassiker Anorak Christmas. Den handlar inte ens om julen.

800 000 sålda samlingar

Att julsången som fenomen är förknippad med starka känslor framgår av sajten www.xmas-shitlist.se, där frustrerade svenskar listar julmusik som de verkligen avskyr. Carola tar hem två ”toppnoteringar”, men också Basshunter och Sean Banan kvalificerar sig här.

Julmusik är inte bara tycke och smak, utan ett kommersiellt monster. Det är ingen slump att världens just nu mest framgångsrika barnstjärna, 17-årige Justin Bieber, i dagarna släpper smörstinna skivan Under the Mistletoe (för övrigt sjunger han där duett med julsångens drottning, Mariah Carey).

Det är heller ingen slump att julsamlingarna toppar försäljningslistan i Sverige. Att skriva en artikel om julsång utan att nämna Absolute Christmas! är omöjligt. Den ges ut av branschens stora: Sony, Universal, Emi och Warner. Affärsidén är tydlig. Kompilera klassiker, krydda med säsongens mest populära. Resultatet blir fyra timmar julmusik. Och hissnande försäljningssiffror. 800 000 exemplar sedan första samlingen.

Likaså är det givet att den måst sålda DVD:n är Julbrasan. Hundratusentals svenskar kommer att mysa framför tvådimensionell tv-eld, där artificiellt sprakande samsas med gudfruktigheter som Hosianna, Davids Son.

Depp hotad med helvete

För de flesta svenskar är julens religiösa klangbotten ingen stor sak. Vissa håller dock hårt i det sakrala:

– Han kommer brinna i helvetet! rasade en kristen församling – ja, amerikansk – efter att skådespelaren Johnny Depp spelat in en rätt skabrös och, estetiskt sett, totalt undermålig jullåt om hur Jesus beter sig på svensexa.

Men eftersom flertalet ändå förhåller sig avslappnat till julmusikens budskap, har den samtida populärmusiken i huvudsak tagit över, åtminstone vad gäller radiospelningar.

817 578 sekunder. Så länge har Coldplays Christmas Lights hittills i år spelats av svenska radiokanaler, rapporterar Stim (som också har kartlagt förra decenniets mest spelade julsånger – titta här nedanför).

– Under julhelgen är det till stor del samma musik vi vill höra år efter år, men listorna visar också att denna musikskatt regelbundet fylls på med nya sånger som får fäste i lyssnarnas hjärtan. Förnyelsen märks framför allt för de svenska låtarna. När det gäller de engelskspråkiga är det till stor del de gamla klassikerna som efterfrågas, säger Susanne Bodin på Stim.

”Den heliga graalen”

På andra sidan Atlanten sitter Per Bjurman, Aftonbladets korrespondent och veteran inom musikbevakning. Nu är han i själva epicentrum av julsång, för USA gillar sin högtid tonsatt. Det gränsar till besatthet. Enligt en studie som kom härom året spelar 366 radiostationer julsånger dygnet runt när det vankas dopparedag. (De tre mest omtyckta låtarna är standards: Nat King Coles The Christmas Song, Bing Crosbys White Christmas och Johnny Mathis Do You Hear What I Hear.)

Per Bjurman är kluven till genren.

– Det varierar dramatiskt. Ibland är jag tindrande förtjust, ibland vill jag bara spy. Rent allmänt är jag generande svag för den sentimentala grundtonen, men den här tiden på året tvingas man ju överdosera flera gånger per dygn, i synnerhet i ett New York som förvandlas till en Disney-fantasi i december. Det är runt midsommar man ska lyssna på julmusik, då är den riktigt bra,

Han har inget problem att definiera favorit respektive raka motsatsen:

– Vad gäller det bästa har jag inget mer originellt att komma med än Phil Spectors julalbum. Det är ju den heliga graalen i de här sammanhangen. Och via journalisten Kjell Häglunds twitter hittade jag det julalbum Carole King gav ut i november, A Christmas Carole. Det är fullknökat av betagande julstämning – och ändå apart och egensinnigt. Sämst? Konkurrensen är hård, men John Denvers Daddy, Please (Don't Get Drunk This Christmas) är ett svårslaget pekoral.

Julen ger honom möjlighet att hänge sig åt att vara en ”sentimental sälle”.

– I enlighet med den karaktärsbristen är jag efter sju år utomlands väldigt svag för I'll Be Home For Christmas, särskilt i Elvis och Sinatras respektive versioner.