Ledare. Linn Spross.

2017-09-19 03:00

Vill vi verkligen att det oändliga ska förvandlas till Rymden AB?

”Det är inte så förvånande att just Liberalerna gärna ser ett stjärnbestrött och gränslöst entreprenörskap.”

Någonting som är oändligt borde vara svårt för någon att äga. Privat egendom som koncept bygger på att någon kan säga detta är mitt, bara mitt och det är jag som bestämmer över det och ingen annan. Ett sådant koncept blir svårt att översätta till en resurs som aldrig tar slut.

Flera forskare har använt shmoodjuren eller som de heter på svenska, gnurglorna, för att illustera olika typer av samhällen och hur äganderätt fungerar i praktiken.

Gnurglorna uppträdde första gången i serien ”Knallhatten” 1948. Dessa djur, inte helt olika mumintroll, förökade sig oerhört snabbt och ville bara vara till människornas tjänst.

Såg de en hungrig människa blev de så glada att de gärna självmant hoppade i en stekpanna och därmed blev till mat. Gnurglorna var en oändlig resurs, med dessa i världen skulle ingen behöva arbeta för att mat skulle alltid finnas. Men en industriman insåg deras farliga potential och bestämde sig för att utrota alla gnurglor och därmed uppfinna konkurrensen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Serien var en allegori över kapitalismen och blev mycket populär. Kanske för att den så effektivt visar hur en marknadstanke krockar med behov och nytta. Vi lever i en värld där tekniska framsteg och automatisering som gör att folk inte behöver jobba framstår som ett samhällsproblem för att de skapar arbetslösa människor som får problem med sin försörjning och hamnar utanför samhället. Vi lever också i ett samhälle där science fiction börjar bli verklighet.

Rymden är oändlig. Det finns mer därute än vad som är möjligt att föreställa sig. Den är ett slags ingenmansland, ingen kan sägas äga det som finns i rymden.

Den är på ett sätt löftet om en oändlig resurs. När jordens resurser börjar bli uttömda kan vi blicka upp mot himlen och tänka att vi kanske fått en ny chans, någon annanstans, att börja om från början och göra rätt. Men av allt att döma kommer det vara business as usual även i oändligheten.

Luxemburg, som vi vanligtvis känner till som ett land som erbjuder skatteparadis åt superrika, har börjat arbeta för att utarbeta ett juridiskt ramverk för att privatisera rymden.

I juli bestämdes det att det som ett företag utvinner i rymden ska kunna betraktas som företagets egendom när de återvänder till jorden. Det är inte självklart, eftersom det ännu inte finns varken lag eller juridik utarbetad för någon annan plats än jorden. Hur ska någon kunna hävda äganderätt på det som ingen, i miljontals år, har ägt?

Skenbart verkar det enkelt. Det är klart att de som kommer till en plats och utvinner värde ska få något för det. Men människans jakt på att upptäcka rymden har varit ett oerhört kostsamt projekt.

De stora rymdprogrammen har varit alldeles för stora och dyra för att några privata företag ska ha haft råd, möjlighet eller vilja att göra det själva. Men nu diskuteras möjligheterna till gruvdrift i rymden, vilket skulle innebära att det som utvinns därute, i ingenmanslandet som ingen ännu äger, ska kunna tas med tillbaka till jorden och bli privat egendom.

Det är som vanligt. Oerhört mycket resurser, vetenskap och arbete används, någon ser hur allt detta utgör potential för att tjäna en hacka, tar chansen och skördar frukterna av allt detta.

I vintras meddelade Liberalerna att de gärna ser en motsvarande lag i Sverige. Det är inte så förvånande att just de gärna ser ett stjärnbestrött och gränslöst entreprenörskap. Men drömmen om rymden har handlat om att det är det oändliga, det som inte kan eller kommer ta slut. FN:s hållning har varit att rymden ska vara till hela mänsklighetens nytta. Så borde det förbli.

Den privata äganderätten är ett system som säger att det är logiskt att döda gnurglor som kan se till att alla kan få äta, ett system som säger att det är logiskt att rymden ska vara gruvbolags egendom.

Den privata äganderätten som drivkraft handlar om att begränsa och hägna in, till och med oändligheten. Ingenting får vara gemensamt, för om alla äger det kommer ingen att köpa det. Vi lever i värld där konsekvenserna av detta är uppenbara. Det börjar nu, slaget om vem rymden ska gagna. Det bästa vore att i tid förstå att det jordliga sättet måste överges innan det oändliga blir aktienoterat.