Men vantrivsel på jobbet är ett globalt fenomen – en amerikansk gallupundersökning antyder att 67 procent av den arbetande befolkningen hyser en negativ inställning till sina jobb, och enligt en kartläggning från Arbetsmiljöverket lider 1.4 miljoner svenskar, en tredjedel av den arbetande befolkningen, av arbetsrelaterade hälsoproblem.

Vi mår helt enkelt dåligt av jobbet, och den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning. Hälften av de med besvär har sömnsvårigheter, och en tredjedel har olika symptom på depression. Arbetsmiljöverket genomför nu 2000 inspektioner på en rad olika arbetsplatser, för att se till att arbetsgivarna tar sitt ansvar och systematiskt förebygger skador.

Det är en välkommen insats, men för en offentlig sektor på ständig svältbudget och med slimmade organisationer har systematiskt arbetsmiljöarbete sina begränsningar.

Om arbetsbelastningen är för hög krävs främst fler kollegor. Utrymmet borde finnas, produktiviteten har ökat med i snitt 2,4 procent varje år sedan 50-talet, samtidigt som löneandelen har minskat sedan 80-talet.

Ett av de mest uppmärksammade fallen vid Foxconn rörde den 24-årige Zu Lizhi. Hans dikter och korta biografi efterlämnar en skakande insyn i de brutala villkoren vid fabriken. Mekaniseringen, depressionen och fråntagandet av livet självt från en generation. I en kultur där unga förväntas härda ut några tuffa år för chansen att avancera dukade Zu Lizhi, och flertalet av hans kollegor, istället under. De hoppade från tak och fönster, bort från det löpande bandet. När självmordsvågen nådde internationell press och orsakade skandal svarade Foxconn med att montera upp skyddsnät för fönstren.

I Japan innefattar dejtingscenen numera både män och kvinnor som köper tjänsten att bara sitta bredvid någon för att äta middag. Det är även möjligt att hyra en familj komplett med äkta hälft och barn över helger och högtider. Verkliga relationer har man inte tid med. Asiatiskt arbetsliv är enkelt att förfasas över, men det lämnar även kulturella avtryck av motstånd. I Sydkorea har begreppet ‘hell Joseon’ letat sig in i den breda populärkulturen. ‘Joseon’ är en äldre benämning för Korea, och ‘hell Joseon’ beskriver hur unga upplever samhället – skoningslös konkurrens och högt tempo i kombination med hierarkiska maktstrukturer huggna i sten.

Vinstlotten är att födas med goda kontakter och landa ett fast manschettjobb hos någon av teknikjättarna. Nitlotten är att tvingas hoppa runt mellan servicejobb, på uppdrag som ibland inte sträcker sig ens en dag. Kanske är det därför en indiefilm som ‘Little Forest’ gick in på topp tre bland alla romcoms 2018. Filmen är en adaption av ett japanskt mangaalbum, där en ung kvinna, Hye-won, flyr huvudstaden och återvänder till landsbygden efter en rad misslyckanden.

”Jag kom tillbaka för att jag var hungrig, maten i Seoul saknar själ” säger hon, och större delen av filmen skildrar hur hon föder sig själv tillbaka till jämnvikt. Hon lagar och äter mat, samt odlar och skördar grönsaker i takt med årstidernas skiftningar. Filmen öppnar ett stillsamt fönster mot framtiden, där en radikalt annan relation till både arbete och reproduktion skymtar fram.

Är det rimligt att jag tillbringar fredagskvällen med att gråta av trötthet och maktlöshet vid köksbordet? Vad innebär det våld och den smärta som Jerry Williams sjöng om i sin tolkning av Lennons ‘working class hero’? I slutänden är det är oss själva vi måste ställa den frågan till, och det på djupaste allvar.

Samtidigt som fackföreningarnas position försvagas sjunker arbetarklassens förväntade livslängd. Dödsolyckorna på jobbet och den arbetsrelaterade ohälsan ökar. Zu Lizhis poetiska nödrop från Foxconn talar även till oss.

I speak of blood, because I can’t help it

I’d love to talk about flowers in the breeze and the moon in the snow

I’d love to talk about imperial history, about poems in wine

But this reality only lets me speak of blood

Zu Lizhi 2013