Ledare. Åsa Petersen.

2017-11-11 10:15

Vågar alla vittna? Dags att prata om #metoo och klass

Väldigt få har ett fuck off-kapital på banken som gör att de kan säga upp sig och söka nytt jobb om de blir illa behandlade på sin arbetsplats.

#Metoo är ingen kampanj. Det är ett världsomspännande vittnesmål. Huvudsaken är inte att enskilda förövare hängs ut, utan det kollektiva berättandet. Magnituden av manssamhällets sexuella övergrepp lämnar ingen oberörd. Smärtan som de utsatta levt med måste plötsligt delas av alla. #Metoo gör ont överallt. Men det kommer att leda till gott.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Verkligen för alla? Det är dags att anlägga ett klassperspektiv på sexuella övergrepp. Vågar den som har en otrygg anställning och knaper ekonomi gå till chefen och berätta om sin utsatthet på jobbet? Ännu värre: Vågar den som inte vet om den har kvar jobbet och sin försörjning nästa dag vittna om chefens övergrepp?

Förra året var hela 262  000 personer i Sverige behovs- och timanställda, visar LO:s senaste rapport om anställningsformer och arbetstider. Statistiken har tydliga klass- och könsaspekter. Fler kvinnor än män har otrygga anställningar, och fler arbetare än tjänstemän.

Det rör sig allt mindre om långa vikariat och allt mer om korta behovsanställningar. SMS-jobb, som det ofta kallas. Chefen frågar på morgonen om du kan jobba i dag, och säger du nej är det inte säkert att du får frågan i morgon. Friheten är minimal och maktlösheten total.

Det innebär att du inte kan planera ditt liv eller din ekonomi. Kan glömma att ta ett bostadslån eller att åka på semester (om du mot förmodan skulle ha råd). Det innebär även att du är utelämnad till dina överordnades välvilja, eller i värsta fall sexuella övergrepp. Protesterar du, riskerar du att åka ut. Eller snarare, att aldrig få komma in igen.

I spåren av #metoo uppmärksammas arbetsgivarnas ansvar för att stoppa sexuella övergrepp på arbetsplatsen. Diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen och föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö är tydliga. Ingen kränkande särbehandling får förekomma. När sexuella trakasserier ändå sker har arbetsgivaren skyldighet att agera.

”Det kan handla om allt ifrån tillsägelser mot förövaren till disciplinära åtgärder såsom varning, omplacering eller ytterst uppsägning. Man bör även hjälpa den anställda att göra en anmälan till polisen om det är fråga om allvarliga trakasserier som faller in under brottsbalkens bestämmelser, till exempel om sexuellt ofredande eller våldtäkt”, säger Marie Nordström, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, till tidningen Arbetet.

Allt det är oerhört viktigt. Sexuella övergrepp är brottsliga och ska behandlas därefter. Det lagrum som redan finns måste användas.

Men diskussionen och opinionsbildningen får inte stanna där. Det räcker inte att göra allvar av lagar som ska förhindra sexuella övergrepp. Sexuellt våld sker inom maktrelationer – när en människa anser sig ha rätten att förgripa sig på en annan. Därför måste en av #metoos konsekvenser bli att maktrelationer i hela samhället granskas. Vad i vårt samhälle skapar överordning och underordning – och hur kan vi komma till rätta med det?

Här är arbetsmarknaden en nyckelarena. Människor måste gå till jobbet, för de måste försörja sig. Väldigt få har ett fuck off-kapital på banken som gör att de kan säga upp sig och söka nytt jobb om de blir illa behandlade på sin arbetsplats.

Facket är viktigt, det organiserar löntagare och använder kollektiv styrka för att komma till rätta med missförhållanden på jobbet. Men färre visstidsanställa än fast anställda är med i facket. De som allra mest behöver fackets stöd har sämre tillgång till det.

Tryggheten på arbetsmarknaden måste öka. Det utbredda missbruket av visstidsanställningar måste upphöra. Det är ett faktum som ingen kan blunda för, om vi verkligen menar allvar med att stävja sexuella övergrepp i arbetslivet.

Sexuellt våld drabbar människor, framför allt kvinnor, ur alla samhällsklasser. Men de som har otryggast jobb och sämst ekonomi har svårast att vittna och få rättvisa skippad. Klassorättvisor gör att förövare kan gå fria, och att sexuella övergrepp kan fortgå i tysthet.

Precis så vidrigt är klasssamhället. Det är dags att börja prata om det, i spåren av #metoo.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.