Du kan tycka mycket illa om Charlie Hebdo. Du kan underkänna det publicistiska beslutet – 2011 – att ge ut ett number döpt till ”Charia Hebdo”, där en karikatyr av Muhammed på omslaget hotar läsarna med piskrapp om de inte skrattar. Du kan tycka att det är kränkande och omdömeslöst att knappt ett år senare publicera fler Muhammed-karikatyrer, bland annat en där han körs i rullstol av en ortodox jude. (Franska regeringen försökte övertala redaktionen att inte trycka, till ingen nytta, istället tvingades man stänga ambassader i 20 länder för att undvika repressalier). Du kan ogilla att tidningen får pris av Lars Vilks. Du kan dessutom tycka att det är provokativt och onödigt att tidningen twittrar satiriskt om IS-ledaren.

Du kan tycka vad du vill.

Du ska kunna tycka vad du vill.

Men du kan inte omsätta din eventuella ilska i att bomba redaktionen – vilket skedde 2011 – eller hota dess journalister.

Du kan heller inte bryta dig in och massakrera tolv personer.

Terrordådet i Paris är en attack mot yttrandefrihet och demokrati.

Det finns givetvis ingen kontext, inga ursäkter som på minsta sätt kan rättfärdiga det här blodbadet.

Min tanke i detta tidiga skede, när vi med säkerhet vet varken vem eller varför: Europas hålls nu gisslan av fascister, och de kommer i olika skepnad. Folkvalda som larmar om att hela västvärlden ”islamiseras”, om att gränserna ska stängas för att garantera civilisationens överlevnad. Ja, till denna fascism hör även militanta fundamentalister som försöker ge sin terror religiös legitimitet. Det kan vara en Anders Behring Breivik. Det kan vara gärningsmännen i Paris, som enligt poliskällor ska ha skrikit ”Vi har hämnats profeten”.

Europa måste klara detta.

Europa måste stå emot denna polarisering som fascisterna vill tvinga fram och skärpa.

Tiotusentals anhängare till islamofoba Pegida samlas på torg i Tyskland.

Två personer massakrerar både människor och yttrandefrihet på en tidning i Frankrike.

Jag jämställer inte detta, men de vill alla ha mer konflikt, mer motsättningar.

Det här är ett vägskäl.

Extrema grupperingar med extrema tankebanor vill styra kontinentens framtid.