Orättvisorna har blivit globala, nu är själva jordklotet som Frankrike eller Ryssland före revolutionerna, Sverige före fackföreningarna och så vidare. Och tv och internet har gjort det uppenbart för alla och envar.
Lavin Eskandar, 20-årig elevassistent på Kronanskolan i Trollhättan ställde sig framför de elever han anställts för att ta hand om när den unga, svenska mördaren och terroristen Pettersson hemsökte skolan med sina vapen. Pettersson ville ”skydda Sverige” mot människor som Lavin Eskandar på grund av hans hudfärg och invandrarstatus och idén att sådana som han förstör Sverige. Pettersson mördade Eskandar och tog ifrån oss en modig, anständig människa, som skulle ha fortsatt att göra Trollhättan och Sverige till en uthärdlig plats att leva på, medan Petterssons tänkesätt, uppviglat av Sverigedemokraterna, försänkt stora delar av Sverige i fasa och sorg.
Det finns en rubrik i tidningen Arbetaren, från 1930-talet, som ljuder i mitt bakhuvud: Synagogorna brinner. Det skedde i Tyskland på 1930-talet. Ingen dog i dessa tidiga mordbränder, nazister brände, som hot, ner symboliska byggnader när de var tomma, som ett budskap till judarna. Och i Sverige av idag? ”Flyktingförläggningar brinner!” De var ännu tomma men mordbränderna var ett budskap. Jag tror inte att tillräckligt många fattar allvaret.
Heinrich Heine skrev redan på 1800-talet ”där man bränner böcker, bränner man till slut även människor”. Och synagogor eller moskéer eller flyktingförläggningar har samma, eller större symbolvärde än oönskade böcker i den svartbruna logiken. Man ska inte överdriva faran, säger vissa. Det håller jag med om. Men jag tycker att faran i SD:s främlingsfientliga agitation tvärtom underdrivits i svenska stormedier.
Man har gått i fällan att låta dem skildra sig som offer. Man har använt sig av ”experter” som sagt att de inte kan kallas nyfascistiska, trots rötterna i nazism och trots att det finns andra experter som säger tvärtom. Jag tror att många hade tänkt två gånger, innan de uttryckt sympatier för SD om partiet beskrivits som nyfascistiskt. Varningsropet ”aldrig mer” från efter Förintelsen betydde att demokratier aldrig mer skulle tolerera att olika folkslag görs till syndabockar. Sådan uppvigling, nu också predikad inifrån svenska riksdagen har lett till terrordådet i Trollhättan och mordbränder på sådana adresser, som lagts ut av en SD-anknuten sajt.
Doktor Faustus är en gammal europeisk myt, som också kan handla om att ifrågasätta den europeiska självbilden, som världens räddare och bästa civilisation. Faust säljer sin själ till djävulen i utbyte mot att få veta alla svar som vetenskapen kan ge, djävulen ger honom försteg, ungefär som om han idag skänkt honom garanterat säker insider-information i affärsvärlden, som gjort Faust störtrik. Det finns andra varianter; sälja sin själ för att få förbli ung hela livet eller för att få bli världens främsta musikskapare.
Priset är att Faust sedan hamnar i helvetet; men han föredrar att vara framgångsrik medan han lever och inte tänka på vad det kommer att innebära ”sedan”. Som Europa, som koloniserat och styckat upp Afrika och arabiska halvön utan hänsyn till folken där, tillsatt regenter, typ Ibn Saud i Saudi-Arabien, svikit sina löften till araberna och istället fortsatt att hämta hem rikedomar därifrån. Och vitt och brett predikat mänskliga rättigheter, men stängt öron och ögon för diktaturerna i Afrika och arabstaterna, bara de levererat diamanter, olja, militära pakter och sällsynta råämnen.
Vi lever nu med Fausts söner, unga män som traktar efter makt och martyrskap. I väst dyker de upp som Pettersson och hela raden av skolmördare som ”sålt sin själ till djävulen” för att uppnå postum berömmelse i en tidsanda som bara räknar med vinnare och förlorare. Bättre att vara berömd och död och mördare än en levande okänd förlorare; i Sverige en fascistisk krigare. ”Det är inte gud som skapat människan, det är människan som skapat gud” (för sina syften), skrev en gång Ludwig Feuerbach. IS i Irak och Syrien har skapat en helt vidrig gud, som på alla sätt påminner om myten om djävulen, eftersom han både tillåter och kräver masslakt och massakrer av oliktänkande eller otrogna i sitt namn och dessutom påstås erbjuda massmördarna en plats i paradiset.
I detta tidvisa inferno är jag ändå glad över Sverige, som gett sig in i kampen mellan det uråldriga ”onda och goda”. Fackelmarschen i Trollhättan för Ahmed Hassan och Lavin Eskandar, det besvärliga men generösa mottagandet av flyktingarna, all den mänskliga hygglighet, som gjort sig synlig. Det finns hopp!
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
