BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Inför presidentvalet i USA – lugn jag ska inte älta det där förbannade valet mer än i detta lilla stycke – dök frågan om frihandel upp. Donald Trump var kritisk. Och Bernie Sanders var kritisk. Så kritisk att Hillary Clinton plötsligt kände sig tvingad att säga ett och annat kritiskt ord.
I Sverige vill däremot inte något parti offensivt problematisera frågan om frihandel. Därmed blir debatten enögd. Visst har det framförts kritik av både Ceta (frihandelsavtalet mellan EU och Kanada) och TTIP (avtalet mellan EU och USA). Men det har inte rört själva frihandeln utan att bolag kan stämma länder som inför till exempel nya miljö- och hälsoregler som innebär att bolagens planerade vinst uteblir.
Men frihandeln i sig är det nästan ingen i Sverige som problematiserar. Den som gör det stämplas som mindre vetande. Låt mig då stämplas ...
Det berättas att ökad frihandel leder till fler arbetstillfällen. Trots att vitsen med frihandeln är att låta stordriftens och centraliseringens fördelar slå igenom. Med hjälp av rationalisering, robotisering, datoriseringar. Inget ont i det – men den som hävdar att frihandel med automatik leder till fler jobb i nutida samhällen är ute och cyklar.
Tanken med frihandel är att främst varuomsättningen skall öka. Det kan bidra till ökande tillväxt. Vi skall helt enkelt handla fler varor i hastigare takt. Konsumera mer. Men ligger det i linje med klimatmålen? Ligger det i linje med att vi skall minska våra ekologiska fotavtryck? Knappast.
Ökad frihandel leder också till ökande transporter. De transporter vi talar om är till 95 procent baserade på fossila bränslen. Och kommer att vara så under många år.
De åtaganden som länderna kommit överens om genom Parisavtalet pekar på en höjning av jordens medeltemperatur med tre grader. Eftersom målet är 1,5 grader måste vi göra mer – då har vi inte har vi inte råd med ökande transporter.
Det finns således en del problem med frihandel som man liksom inte vill kännas vid. Det är som om klimat- och miljödebatten förs i en bubbla. Medan debatten om frihandel förs i en annan.
Frihandelsfundamentalsiterna bortser gärna även från sådant som etik och moral. Man förordar ju system som saknar sociala och ekologiska regelverk. Billigast vinner. Det innebär konkret att vi i namn av frihandel kan missbruka människor i andra länder.
Tanken är att om de lever under tillräckligt dåliga förhållanden – och därmed kan producera billigare än oss – vad gäller arbetsmiljö och anställningsförhållanden så kommer befolkningen i framtiden att få det bättre. En plattform av elände skall användas som språngbräda.
Hela resonemanget bygger på maskerad rasism och en kolonial föreställningsvärld. Människors liv underställs frihandelns principer.
Inte bara människors liv förresten. När vi i Sverige gått före och ställt hårdare djurskyddskrav – varför skall vi då tillåta import av ägg och fläsk som producerats på ett i Sverige förbjudet sätt? Det leder ju bara till att delar av svenskt jordbruk slås ut.
Många av dem som slentrianmässigt väljer att inte problematisera frihandeln fungerar som nyttiga idioter. Det gäller allt från socialliberaler och sossar till den miljöpartistiska partiledningen. Frihandel i en marknadsstyrd globaliserad värld flyttar nämligen makten från demokratiskt valda församlingar till kapitalvalda styrelserum. Vill man verkligen det?
Pengar flyttar också. Till kapitalägare. I en snabbare takt när digitalisering sköljer över såväl varu- som tjänsteproduktion och en allt större del av bolagens omsättning tillkommer utan direkt arbete av människor. Vilket medför att en allt mindre del av värdet på omsättningen kommer arbetande människor tillgodo medan en allt större del av värdet komma kapitalägare till godo.
Lägg till att samhällets sårbarhet ökar genom den globaliserade frihandeln. Faller en, faller alla. Utom de mest välbärgade förstås.
Hur vore det om vi skulle ta och samtala om det i Agenda? Försöka hitta någon sorts balans. Nej, visst nej, sådant talar vi inte om i Sverige.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
