BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Anledningen var att en växande grupp människor var egendomslösa och lokalsamhällena ville undvika den fattigvårdskostnad som dessa människor innebar. Om man hindrade folk från att flytta i skulle man slippa försörja de som inte kunde försörja sig själva.
Folk flyttade ändå, de behövde överleva och sökte sig dit de kunde arbeta. Levde under radarn och hankade sig fram. Det kan tyckas inhumant, rent av förfärligt att hindra människors rörlighet på detta sätt. Att man borde fattat att man inte kan göra så.
De som var för inflyttningskontrollerna trodde att de gjorde rätt, att samhället skulle falla samman annars. Att gränserna verkligen behövdes för att kostnaden för det fattiga inte skulle vara möjlig att bära. Det finns onekligen paralleller till vår tid. Samma argument om gränser som nödvändiga eftersom det här med människoliv är en kostsam affär man gör bäst i att undvika.
Den liberala utopin om öppna gränser mot obefintliga skyddsnät och kapitalism blir en slags dystopi eftersom människor måste kunna få finnas även när de inte kan försörja sig. Allas rätt till liv måste gälla även när man inte kan klara sig själv. Precis så enkelt är det. Precis så naivt.
Ibland borde politikerna fråga sig vad de vill att framtida människor ska tänka om oss och vår tid. När historien har gett perspektiv. Kanske är det ännu enklare: ska vi hjälpa varandra? Det är en enkel ja-eller-nej-fråga. Spelar ingen roll vilken statistik eller fakta eller argument eller det ena med det andra.
Frågan om hur är kanske svårare, det kan jag gå med på. Vi lever i en tid där politiken låtsas som den handlar om objektiva expertutlåtanden, om vad som måste göras och så kallade obekväma beslut. Men bortom all fakta ligger det moraliska, det som de säger är objektivt. Bakom deras ord ligger värderandet av somliga liv som viktigare än andras.
Mot denna moral behövs en annan. Som kan utgå från att ett ekonomiskt system inte är givet, att det faktiskt inte behöver vara så här. Att det enda som verkar evigt, en slags historisk statiskhet, är att vi behöver varandra. Att människor i alla tider har trotsat gränser och murar.
De kan prata hur mycket de vill om vad som är möjligt att göra i en specifik situation, om dåliga tider och att man gärna vill men inte kan. Samma argument har använts i andra sekel, men som tur är finns det folk som inte har lyssnat.
Om alla människors lika värde ska bli något annat än en tom politisk floskel måste det finnas en ekonomi och en politik som möjliggör detta. Det innebär att låta människor förändra ett samhälle istället för att till varje pris bevara det på bekostnad av människorna.
