Borgerligheten avslöjad – därför spelas diktaturkortet

”Dagens ETC får sägas vara den ledande vänsterradikala tidningen i Sverige”, skriver Håkan Boström i en ledarkrönika i Göteborgs-Posten. Ja, det stämmer. Men det är också den enda mening som är korrekt när han vidare upprörs över hur ”yttervänstern trampar snett” i sin analys kring det Grekland har utsatts för av EU-apparat och andra långivare.

Håkan Boström riktar sig specifikt mot Kajsa Ekis Ekmans senaste ledare, där han lyfter ut citat som att det är dags att ”sluta förhandla” och inse att ”motparten är en fiende som ska krossas”. Håkan Boström ägnar sig åt selektiv läsning, han utelämnar så många avgörande tankeled att han slutligen kan landa i följande slutsats:

”Sveriges ledande vänsterradikala tidning har en ledarskribent som förespråkar diktatur och försvarar en totalitär mördarideologi med tiotals miljoner människoliv, massmord och fångläger på sitt samvete.”

Ja, vi har hört det förut. Det är den borgerliga ledarskribentens tolkning av Godwins lag. Istället för anklagelser om nazisympatier kommer svepande, indignerade varningar om sovjetisk utplåning av individens frihet och demokrati.

Det är inte ett särskilt givande utgångsläge för debatt, kan jag tycka.

Håkan Boström tycker att det är beklämmande att Kajsa Ekis Ekman ges utrymme här hos Dagens ETC. Jag håller inte med. Kajsa Ekis Ekman berikar det offentliga samtalet i Sverige.

Sedan misstänker jag att Håkan Boström inte riktigt förstår hur Dagens ETC har byggt sin ledarsida, att vi är cirka tio personer som måndag–lördag samlas under det paraply som är en röd dagstidning för en grönare värld. Alla skriver under eget namn, alla tar diskussionerna som ofta uppstår runt de egna artiklarna. Därför kommer Kajsa Ekis Ekman att svara Håkan Boström.

Anledningen att jag ändå skriver den här repliken handlar om att Håkan Boström faktiskt attackerar Dagens ETC som tidning genom att påstå att den ”saknar demokratisk trovärdighet”. Det är allvarligt. Det är kränkande. Det är, vilket du som följer Dagens ETC redan känner till, bara felaktigt.

Att denna beskyllning kommer nu, kopplat till vad som sker i Grekland, är ingen slump. Dagens ETC startade januari 2014 som ett alternativ till borgerliga mediers verklighetsbeskrivning. Jag skulle nog säga att tidningens uppdrag – dess existensberättigande – blivit extremt tydligt just vad gäller Grekland.

Kopplat till denna replik hittar du ett antal nyckeltexter från Dagens ETC (här hittar du dem). Inte om vad som drabbat Grekland, utan om varför, och om vem som ligger bakom. Dagens ETC har haft ett systemkritiskt perspektiv. Jag tror att det skrämmer borgerliga ledarskribenter. Inte för att de anar ”diktaturvurm” – citat från Håkan Boström – utan för de innerst inne vet att Dagens ETC har helt rätt i sin analys. Och för att de vet att de själva åsidosatt grundläggande respekt för demokrati genom att försöka misskreditera en folkomröstning, när det kommer till både legitimitet och resultat.

Vad är det då som skrämmer? Jag tror att borgerlighetens mediala gren har insett att den är avslöjad. Den chansade och blev genomskådad. Att konsekvent driva linjen om ansvarstagande trojka och slösaktiga greker, att reducera medborgarnas majoritetsvilja till en petitess invid det EU-etablissemang som uppenbarligen företräder fåtalets intressen. Det går så länge det går, så länge det inte sker en samling gentemot åtstramningspolitik. Nu är den bluffen obönhörligt avslöjad.

För drygt en vecka sedan tyckte sig Europeiska rådets chef Donald Tusk vädra vindar från 1968.

– För mig är atmosfären lik den under tiden efter 1968 i Europa. Jag känner kanske inte en revolutionsstämning, utan snarare utbredd otålighet. När otålighet går från att vara en individuell till en social erfarenhet ger det upphov till revolution, sa han till Financial Times, och fortsatte:

– Denna nya intellektuella stämning är enligt min intuition riskfylld för Europa. Särskilt den radikala vänsterföreställningen att man kan bygga något sorts alternativ till den traditionella europeiska visionen för ekonomin.

Inte konstigt att borgerligheten ryser av en kall kår.

Inte konstigt att dess opinionsmakare spelar ut diktaturkortet.