Skärp straffet för sexköpare
2009-11-20
I världens mest jämställda land bygger män med makt nätverk för att utnyttja kvinnors kroppar. I världens mest jämställda land är straffet för att köpa en kvinnas kropp lika lågt som om du snattat. Ändå finns det de som påstår att jämställdheten gått långt!? skriver FI-talespersonen Gudrun Schyman.
Är det verkligen en skandal att köpa sex i Sverige? Åtminstone blir det skandal när köparen avslöjas. Särskilt om köparen är en politiker. Det har vi sett senaste veckorna.
Innan sexköpslagen fanns var köparna hemliga för alla utom för de som säljer sexuella tjänster. De prostituerade har länge berättat att det faktiskt är alla sorters män som köper sex. Något som väldigt många tydligen har haft väldigt svårt att tro på. Det är samma förnekelseprocess som när vi talar om mäns våld mot kvinnor. Många har mycket svårt att förstå att det är alla sorters män som utsätter kvinnor och barn för våld. Men så är det och så är det alltså också när det gäller sexköp. Det är alla sorters män som köper sex.
Sedan sexköpslagen infördes 1999 har vi fått mer kunskaper om personer som köper sex. Från poliser som tar fast män för sexköp och från mottagningar som vänder sig till personer som köper sex, har vi fått ökade kunskaper. Allt oftare får vi också se polisens och rättsväsendets resultat av sitt arbete i media.
När köparna blir synliga kan vi se att det varken är galningar, socialt utsatta eller ensamma män som köper sex. Istället ser vi att köparna är män med makt, män med nätverk, män som är etablerade på arbetsmarknaden och män med gott om pengar. Det är alltså precis så som de prostituerade i alla tider berättat. Det är alla sorters män. Det är politiker, lärare, jurister och företagare. Många har familj och barn.
En kvalificerad gissning är att polisen, trots ett bra arbete, bara får tag i en bråkdel av alla sexköpare. Det betyder att det finns betydligt fler män än de vi ser som köper sex. Män med makt i samhället, män som är företagare, män som har trygga jobb, män som har familj och barn, och så vidare.
Det betyder också att det är betydligt fler kvinnor, i flera fall mycket unga kvinnor, som utsätts för dessa mäns sexköp än vad som dagligdags kommer fram.
Det finns de som hävdar att prostitutionen blivit mer dold sedan sexköpslagen. Jag menar att det har blivit tvärt om. Sexköpslagen talar inte bara om att samhället inte accepterar att människor köper andra människors kroppar. Lagen leder också till att polisen har till uppgift att gripa köpare och lagföra dem. Med fällande domar blir prostitutionen synlig. Prostitutionen är alltså mer öppen än någonsin. Aldrig tidigare har vi i offentligt fått veta vilka köparna är.
Vilken part i prostitutionen har mest att vinna på att den förblir dold? Köpare eller säljare? Idag är köparen brottslingen och då ligger det nära till hands att tro att det är köparen som månar mest om diskretion. Och hur såg det ut innan vi hade sexköpslagen? På samma sätt. De som tjänade mest på att hålla transaktionerna hemliga var mannen med makt, familj och arbete.
Det är en intressant tanke att föreställa sig hur det hade sett ut om vi hade haft sexköpslagen under 70-talet, då Geijer-affären utspelade sig. Även då var det män med makt som misstänktes för att köpa sex av unga kvinnor. Vad som hände då var att locket lades på. Av andra män med makt.
Straffet för sexköp är böter eller fängelse upp till sex månader. Det är i samma nivå som straffet för snatteri. Det är upprörande i sig och får också konsekvenser för polisens arbete. När straffskalan är låg lägger polisen ner mindre tid på brottet än om straffsatsen är hög. Det resulterar i att många fall aldrig går till åtal. Vilket i sin tur signalerar att det här inte är så viktiga brott. Det främjar en underliggande uppfattning om att det egentligen inte är så farligt eller uppseendeväckande att köpa sex, bara man inte upptäcks.
När sexköpslagen kom var den radikal. Inget annat land i världen hade en sexköpslag. Nu, tio år senare, är det dags att skärpa straffet för sexköp. Det är inte rimligt att männen som köper får betala lite böter medan kvinnor som utsatts för deras köp inte sällan får men för livet. Till de politiska ungdomsförbund och de riksdagsledamöter som motionerat om att prostitutionen ska legaliseras och som på allvar menar att prostitution handlar om ett befriande entreprenörskap inom tjänstesektorn, finns bara en sak att säga – lägg ner!
Gudrun Schyman
Talesperson för Feministiskt initiativ
|
|
|
|
Fler artiklar i samma kategori
Gudrun borde kanske ta och fundera på varför så få sexköpare grips, varför det nästan bara är de som köpt sex av minderåriga eller offer för människohandel som åker fast. Svaret är nämligen enkelt: de flesta vuxna, självständiga sexsäljarna sympatiserar helt enkelt inte med lagen. Hade de gjort det så hade vi sett en formidabel massarrestering av sexköpare. Tvärtom så tyder allting på att sexsäljarna är himla trötta på folk som vill göra kunderna skyldiga till deras egna val, alltså ett omyndigförklarande av alla som säljer sex. De är också trötta på nedsättande begrepp som “att sälja sin kropp”. Vad är det för kvinnosyn för övrigt, att hela kvinnans väsen sitter i hennes kön? Det var ju väldigt feministiskt.
Det finns de som mår dåligt i sexhandeln, och det finns offer för traffiking. Dessa människor hjälps inte av en nykonservativ lag som stärker könsrollerna och begränsar kvinnans sexuella frihet. Det finns andra sätt att hjälpa dessa människor utan att diskrimminera de som trivs. Som vänstermänniska kan jag inte stå bakom en lag som spär på fördomar om att kvinnor aldrig kan vilja ha sex med främlingar och hämmar kampen för sexuell jämnställdhet. För den homosexuella prostitutionen verkar hon inte bry sig om. Om Gudrun på allvar vill bekämpa prostitution så är mitt råd att angripa könsrollerna själva, uppmana kvinnor att ta sexuella initativ i samma utsträckning som män och arbeta mot uppdelningen av kvinnor i “bra” och “dåliga”. För då uppnår vi verklig jämnställdhet.
21 november 2009, 00:28
Som ett mantra upprepar Gudrun Schyman de teser hon själv vill höra. Problem uppstår nämligen när uppgifter faktiskt går att kontrollera. Schyman påstår att “alla sorters män använder våld mot kvinnor”. När brottsförebyggande rådet, BRÅ undersöker saken visar det sig att en överväldigande majoritet män som använder våld mot kvinnor har drogproblem eller psykiska problem. Mäns våld mot kvinnor är illa nog utan att verkligheten måste hjälpas på traven.
23 november 2009, 23:21