Initiativtagare till projektet, som nyligen beviljades stöd på 2,5 miljoner, från Postkodlotteriets kulturstiftelse, är Elfrida Bergman och Sara Lindquist som tidigare gjort projektet Queering Sápmi. Ett projekt som utgick från samtida berättelser från samiska personer som också identifierade sig som queera. "Myter och verkligheter – En lesbisk odyssé" tar sikte på lesbisk, icke-binär och transmaskulin historia och nutid i Norrland. Planen är att både samla in berättelser från allmänheten och gräva i historiska arkiv. Det rullande museet är en av de kommande formerna för projektet.
– Vi tänker oss en mötesplats och ett museum i ett, som är mobilt, både för att kunna nå ut till glesbygd och inland, men också för att kunna fortsätta fånga in berättelser därifrån, berättar Sara Lindquist för ETC.
– Vi söker efter fakta och spår där kvinnor levt här med andra kvinnor. Lesbiska har i stor utsträckning uteslutits ur historieskrivningen. Även lesbiska som levt öppet har spåren sopats undan.
Stereotyp norrlandsbild
Hon beskriver att projektet både handlar om ett synliggörande av lesbiska och att bryta mot en stereotyp bild av Norrland, som en plats queers måste lämna för att kunna vara sig själva.
– Vi har känt en frustration över hur Norrland beskrivs. Det framställs som en plats som är omöjlig att leva på om du bryter mot olika normer. Att folk är dumma eller mer inskränkta, det finns så mycket generaliseringar på grund av att en stor del av svenska folket aldrig reser norrut. Norrland beskrivs som en icke-plats som kan vara härlig att fjällvandra i. Det förmedlas en vag bild som vi inte tyckte stämde.
Sara Lindquist berättar att det finns en samtida del också och att de kommer samla in berättelser både kring nuet och historien.
– En annan viktig del är också att involvera konstnärer att jobba runt den här tematiken, fantasierna, drömmarna, begäret som inte gick att agera ut kanske på grund av hot och våld eller andra sanktioner från samhället.
Utforskar historieskrivning
Sara Lindquist berättar att projektet också är ett sätt att undersöka hur historien skrivs, hur luckor fylls i. Hon tar upp Anders Zorns porträtt av Gustav Vasa, där han som tidigare avbildats mörkhårig, plötsligt blev blond under tidigt 1900-tal.
– Anders Zorn gjorde Gustav Vasa blond, säger hon.
Projektet heter Myter och verkligheter för att det utforskar gränserna mellan fakta och fiktion i historieskrivningen.
– När du är en minoritet så behöver din identitet baseras på overifierade fragment, för att hitta förståelse. Men vi är tydliga med vad som är fakta, vad vi vet och vad vi utifrån det antar, drömmer, fyller på med. Något vi önskar fler var tydliga med.