Kultur & Nöje.

2015-01-22 13:16
  • Samerna har försökt påverka politiskt de senaste 50–60 åren men vi har inte nått så långt. Med konsten når vi fler och man behöver inte ord för att berätta. Alla kan tolka de känslor som konsten uttrycker, säger Jenni Laiti. Bild: Carl-Johan Utsi
    Samerna har försökt påverka politiskt de senaste 50–60 åren men vi har inte nått så långt. Med konsten når vi fler och man behöver inte ord för att berätta. Alla kan tolka de känslor som konsten uttrycker, säger Jenni Laiti.
  • Bild: Press
  • Bild: Press
  • Bild: Press
  • Bild: Press

"Konsten blev snabbt en viktig del av motståndet"

Protesterna mot gruvdriften vid Gállok/Kallak i Norrbotten blev också ett motståndets konstprojekt. När barrikaderna revs av polisen räddades en del av installationerna och bilderna och nu visas utställningen Gállok Protest Art på Cyklopen i Stockholm.

Det var sommaren 2013 som en grusväg i Kallak utanför Jokkmokk blev centrum för kampen mot gruvnäringen i norra Sverige. Här planerade det brittiska företaget Beowulf Mining provbrytning av järnmalm. Men miljöaktivister, samer och andra boende i området började protestera och barrikaderade vägen för att hindra grävmaskinerna från att ta sig fram. Jenni Laiti var en av dem som fanns där på platsen.

– Konsten blev snabbt en viktig del av motståndet, berättar hon.

Själva barrikaden blev en konstinstallation där flera personer bidrog med sina bilder och skyltar. I augusti höll Jenni Laiti och Anders Sunna en konstworkshop på plats tillsammans med andra samiska konstnärer och barrikaden fylldes ständigt med nya konstverk. Gång på gång revs den av polisen och gång på gång byggdes den upp igen.

– Jag ser konsten som det bästa sättet att göra motstånd. Samerna har försökt påverka politiskt de senaste 50-60 åren men vi har inte nått så långt. Med konsten når vi fler och man behöver inte ord för att berätta. Alla kan tolka de känslor som konsten uttrycker, säger Jenni Laiti.

”Vi vill visa att vi finns”

I september år 2013 avvecklades lägret och Jenni Laiti och Anders Sunna samlade tillsammans ihop det som fanns kvar av barrikaderna för att skapa en utställning. Resultatet blev Gállok Protest Art som redan har visats i till exempel Jokkmokk, Umeå och finska Enare.

Det är en samling av allt från posters, rosa renlasson och bilder av renskötare i Pussy riot-huvor som visas. Allt med udden riktad mot överheten – både den svenska kolonialmaktens långa förtryck av samerna och den vinstdrivande gruvnäringens makt. Intresset för den samiska konsten av idag har också levt kvar efter Gállokprotesterna. Anders Sunna är ett stort namn i Sverige och den anonyma samiska gruppen Souphanterror har kallats för samiska Banksy.

Att Gállok Protest Art nu lämnar samernas eget område och visas i Stockholm är en viktig markering för Jenni Laiti.

– Vi vill ju visa att vi finns och vill finnas. Vi vill finnas där makten finns och föra debatten om våra urfolks rättigheter till Stockholm.

Gállok Protest Art

Visas på Cyklopen i Högdalen i Stockholm fram till den 25 januari.

Medverkande: Anders Sunna, Jenni Laiti, Sara Lahtinen, Lena Viltok, Monica L Edmondson, Saminourra, Linda Lundström, Suohpanterror och Kamp Kallak.