Filmframgången som kultursverige missade

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Oftast är det vita berättelser som berättas i Sverige, det är ”En man som heter Ove” som blev Oscarsnominerad och vi har nu senast haft Cannes med Ruben Östlund. Men ingen har uppmärksammat den här filmen och de nomineringar den fått. Det är den största kontinenten på jorden och ingen har skrivit om det. Jag menar, det är en afrikansk Oscar. Den här filmen visar att Sverige är ett mångkulturellt och multietniskt samhälle.

Nominerad sju gånger

Josette Bushell-Mingo är glad för nomineringen till Bästa kvinnliga skådespelare även om hon tror att hennes chans att vinna pris på AMA awards är nära noll. Nomineringen delar hon bland annat med den sedan tidigare Oscarsvinnande Lupita Nyong’o.

– Jag har blivit nominerad till en afrikansk Oscar, det är jättestort. De som är nominerade i samma kategori är stora skådespelerskor och det kan inte bli bättre än att bli sedd bland dem. Jag är lite chockad faktiskt men det betyder mycket att de erkänner den här berättelsen från Sverige. Det är en film som representerar Sverige idag. Det är helt rätt.

Drabbar icke-vita

Att svenska medier inte skrev om filmens nomineringar är något som skådespelaren Richard Sseruwagi, nominerad i kategorin bästa manliga biroll, uppmärksammade i ett inlägg på Facebook. När ingen i Sverige plockade upp nyheten skrev han att det skulle varit annorlunda om filmen varit gjord av, och handlat om, vita människor. Josette Bushell-Mingo håller med sin skådespelarkollega och tillägger att det är tack vare honom som flera medier till slut valde att plocka upp nyheten.

– Han observerade något som är sant. Ingenstans stod det om detta i svenska medier. Det spelar ingen roll om ni inte tyckte om filmen ”Medan vi lever”, det borde ändå plockats upp. Och vi måste bli bättre på det här om vi vill ha det samhälle vi pratar om. Annars är det bara prat, säger Josette Bushell-Mingo.

Regissören mer ödmjuk

Regissören bakom ”Medan vi lever” Dani Kouyaté är glad för de nomineringar filmen har fått och ser det som ett betyg på att teamet skapat en bra film som berör. Han är mer ödmjuk inför varför svenska medier inte plockade upp filmens framgångar på den afrikanska filmgalan.

– Jag tror inte att det handlar enbart om färg. Det här är något som alla vi filmskapare som inte är med i systemet kämpar med dagligen. Våra filmer får inte uppmärksamhet eftersom vi inte gör stora kommersiella filmer eller är särskilt välkända. När du kommer från en minoritet blir det såklart ännu svårare, säger han.

Han förstår Richard Sseruwagis kritik.

– Det här var ett erkännande för Richard, att han blev nominerad och fick uppmärksamhet för sitt arbete. Så var det ingen som lyfte fram det, säger Dani Kouyaté.

Han tror på vinst på galan som äger rum i mitten på juli.

– Jag tror att jag har en god chans. När du är med i en tävling så förväntar du dig inte att förlora, jag tror att vi kommer vinna.