Kultur & Nöje.

2017-11-09 11:40
Ge alla makten att dela vad som helst med vem som helst – det är grundtanken i Mark Zuckerbergs mediejätte Facebook.  Men risken är att makten har blivit för stor.  Bild: Eric Risberg/AP
Ge alla makten att dela vad som helst med vem som helst – det är grundtanken i Mark Zuckerbergs mediejätte Facebook. Men risken är att makten har blivit för stor. 

Det fria ordet vs Facebook

Nyligen införde Facebook ett nytt sätt att presentera nyheter och information som försvårar för mindre medier att nå ut. ”Ett test i ett begränsat antal länder”, försvarar sig nätjätten. Men utfallet hittills sätter ljuset på en fråga: Har Facebook blivit för mäktigt för vårt gemensamma bästa?

Facebooks segertåg fortsätter. Förra året presenterade bolaget sin senaste kvartalsrapport. 4,7 miljarder dollar i vinst. 49 procent högre reklamintäkter. 50 miljoner fler dagliga användare. Totalt över två miljarder månatliga sådana.

Beskedet var långt över analytikernas förväntningar och guldruschen på börsen ett faktum.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Bolagets vd Mark Zuckerberg tonar dock ned eventuell förskottsyra inför framtida resultat. ”Att skydda vårt samhälle är viktigare än att maximera vår profit”, ska han ha sagt enligt techcrunch.com. Desinformation och filterbubblor är problem som teknikjätten ännu inte fått rätsida på.

Frågan är vad samhället egentligen ska skyddas mot. Mörka krafters försök till påverkan av informationsflöden – eller Facebook självt.

Varningsröster höjs

Från att ha hyllats som öppenhetens försvarare, till och med en katalysator för detn arabiska våren, blir rösterna fler som varnar för att Facebook blivit för stort för vårt gemensamma bästa.

Utöver stormen av anklagelser om att Facebook via fejknyheter påverkat presidentvalet i USA mötte bolaget under 2016 också kritik för att det uppträtt imperialistiskt i Indien, censurerat historiska fotografier och tillåtit livesändningar av förbrytelser mot de mänskliga rättigheterna.

– De har en otrolig makt, både över privatpersoner och företag som använder deras tjänster, som många inte tänker på eller väljer att negligera, säger Ulrika Hedman vid Göteborgs universitet, som doktorerar på journalisters förhållande till sociala medier.

Skev annonsmarknad

Störst direkt anledning att frukta Facebooks framfart har just traditionella medier. Marknadsanalytikern Gordon Borrell har räknat ut att tryckta tidningar i USA förlorade omkring 8,4 miljarder annonskronor till Facebook under 2016. Och i somras spådde tidningen Fortune att Facebook och Google under 2017 kommer att inkassera hälften av världens samlade reklamintäkter.

På ett tekniskt plan fick sig medierna också en käftsmäll när Facebook införde en ny så kallad algoritm som premierar rörligt material – främst tv- och videoklipp. Förlorare blev tidningar, vars material petades ned från det primära blickfånget.

Nu har Facebook börjat ladda för ännu en teknisk snyting. Ett sekundärt flöde av poster och uppdateringar, placerat i skymundan. Där ska allt hamna som inte är privata poster från användarens kontakter.

Svårare att nå

I praktiken betyder det att poster från tidningar, organisationer och andra informationskanaler blir mer svåråtkomliga för de användare som inte bemödar sig att använda vänstermenyn. Vilket är majoriteten, enligt Ulrika Hedman.

Än så länge har filtreringen bara införts till fullo i Sri Lanka, Bolivia, Slovakien, Serbien, Guatemala och Kambodia. ”Bara ett test” och ”inget som vi beslutat införa globalt”, kommenterar Facebooks feed-chef Adam Mosseri på Twitter.

Konsekvenserna för medierapporteringen talar sitt tydliga språk. Mellan 60 och 80 procents minskning av organisk räckvidd, det vill säga icke-betald sådan, för nyheter i de länder där ”Sidflöde” införts. Facebooks lösning för den som vill synas i primära flödet? Betala för det.

Miss från början

Betraktat med ett cyniskt öga har medierna sig själva att skylla som gjort sig så beroende av Facebook, tänker Ulrika Hedman.

– Affärsmodellen ändrades helt i och med digitaliseringen av medier. Tidningarna missade att ta betalt redan från början, och nu måste de förlita sig på inkomster på annat sätt, säger hon.

En av de första att uppmärksamma det nya sidflödets påverkan på tidningars räckvidd var slovakiske journalisten Filip Struhárik. En vecka efter att han i ett blogginlägg rasat mot Facebook har dock lite av ilskan lagt sig.

– Trafiken till stora sajter påverkades inte särskilt mycket, trots minskad räckvidd. Men mindre sajter, som inte får trafik via nyhetsbrev, appar och en känd hemsida, kan absolut känna sig hotade av nya flödet, säger han.

Hypotetiskt hot

Därmed inte sagt att ilskan är helt borta. Bolaget har fortfarande ”för stor makt”. Varför begränsa information i just de aktuella länderna? Slovakien höll till exempel kommunalval, med fascister på valbar plats, bara dagarna efter att ”testet” påbörjades. Serbien sjunker stadigt i pressfrihetsindex. Och Sri Lanka och Kambodja uppges inte ha någon fri press alls.

– Facebook bryr sig inte alls om effekterna av sitt handlande. Det största problemet är att det nya flödet slår hårdast mot små tidningar, regional media, människorätts- och välgörenhetsorganisationer och sociala initiativ. Dessa behövs för att samhället ska fungera men är de som drabbas hårdast, säger han.

En liknande kritik är Ulrika Hedman inne på.

– Worst case-scenariot är att Facebook börjar kontrollera vad som distribueras. Det handlar ju om ett vinstdrivande företag med bas i USA som ska tillfredsställa så många som möjligt. Hypotetiskt kan de, för att ha kvar kunder och inte uppröra någon, sortera bort allt som inte är mainstream, säger hon.

– Jag kommer få skit för det här men ja, Facebook har blivit för stora. Jag tror man måste fatta politiska beslut för att kontrollera dem. Det är jättesvårt men nödvändigt, precis som när man beslutar om vägtrafik och annan nödvändig infrastruktur.

Facebook

I februari 2016 anklagades Facebook för ”digital kolonialism” av indiska regeringen efter att bolaget erbjudit fattiga indier gratis tillgång till internet. Något som inte visade sig stämma helt. Det Facebook erbjöd var ett urval internettjänster som alla hade koppling till just Facebook.

Under 2016 uppmärksammades flera fall där Facebook raderat fotografier eller videor med hänvisning till att det handlat om stötande innehåll. När det gäller fotografier togs till exempel ett ikoniskt fotografi från Vietnamkriget – Napalm girl – bort från en norsk journalists Facebooksida.

Facebooks strategi att premiera rörlig bild och privata användares innehåll på bekostnad av den organiska räckvidden för exempelvis tidningar har fått antalet riktade poster, det vill säga betalda sådana, att fördubblas på 18 månader.