Om konsten att vara snäll

Kom å tänka på den här boken jag läser just nu. Äta Djur. Har kommit ungefär till mitten. Någon dag in i läsningen hade jag lagt några frysta kycklingfiléer i kylen för upptining. Och på kvällen läste jag glatt femtio sidor om fabrikerna som föder upp kycklingköttet. Vilka absolut fasansfulla liv hönsen tvingas utstå innan den ytterst plågsamma slakten. Dan därpå lagade jag ändå till en riktigt god thaigryta och under själva middagen berättade jag om vad jag läst. Sonen tyckte det var jobbigast att höra om hur kycklingarna badat i sin egen ångestavföring som ett naturligt led under slakten. Att vi faktiskt svalde bajs. Jag tyckte annat var värre och deklarerade att det var absolut sista gången jag käkade tortyroffer och jag gör det bara för att jag inte står ut med tanken på att slänga inhandlad mat. I alla fall. Senare den natten blev jag ohyggligt magsjuk. Det sprutade kycklingfärgat bajsvatten i timmar tills magsäcken bara var som en stor darrande, svidande, krampande tomhet. Det kändes ohyggligt bra. Vilket avslut. Jag vet inte på vilket sätt det här har att gör med texten du skrev...kasnke var det något med rubriken...konsten att vara snäll?

"Inte genom att vara undvikande, självutplånande eller konflikträdd (...) utan genom att vara uppriktig och respektfull mot sina medmänniskor." Mycket bra. Tack för en tankvärd och inspirerande krönika.

Jag kan inget annat än le när jag läser din krönika. Att det finns en direkt koppling mellan ilska och snällhet tror jag kommer rätt naturligt, då man kan inte vara arg om man inte bryr sig, likaså kan man inte vara snäll utan att bry sig heller. Just att släppa apatin i världen och verkligen försöka göra den bättre, leder direkt till att vara snäll men sluta vara konflikträdd. Jag klappar dig på ryggen och tackar för de kloka orden.

Del 1

Jag har inte tid att ingå i invecklade resonemang efter ett 265 sidors arbete på tyska (inte modersmålet!) om komplicerade politiska spel i Sverige, Svenska-Pommern och Tyskland på 1800-talet.

Jag kan ändå inte låta bli med någon kort kommentar.
Martin belyser denna yttersta komplicerade problematik utan att tänka på kontexten. Den är oerhörd viktig och gör också denna problematik så invecklad.

Om du inte har läst Birgitta Trotzigs arbeten om det mänskliga sveket, kan du fak-tiskt göra! Jag har läst näs-tan hela hennes författarskap och grubblat en hel del över det.
Om du inte har läst Inger Alfvéns "Ur kackerlackors levnad", kan du faktiskt göra! Om du har läst, tycker du att den snällhet som Eva visar upp gentemot Henrik är i sin ordning? Tycker du också att Torstens undfallande snällhet gentemot Henrik är i sin ordning? Eva - helt förstörd i kroppen och själen och den enda riktigt intellektuella och den enda svikna människan - tar sin flykt i döden!

men linda nu är du ju snäll. Snäll/god är ju den person som blir Arg över människors egoism. Hade inte varit snäll så hade inte blivit arg över människors egoism utna likgilltig.