Krönika. Katarina Mazetti.

2017-10-01 18:00

Notan för stridspittarnas fest blev en halv miljard

”Ska vi leka krig eller rusta oss för verkligheten?”

Nu är det över. 19 000 glada stridspittar har fått komma ut i skog och mark och leka krig med alldeles riktiga vapen och i ”realistiska” scenarion. Det är klart att det var populärt i vida kretsar. I vanliga fall får man ju betala dyrt för att kriga, i paintball-events och laserdomer.

En stamanställd militär anförtrodde mig för ett par år sen att i hans förband lät man repgubbar träna just i sådana inrättningar, det blev mycket billigare för staten än att slösa riktiga kulor och krut på dem.

Drygt en halv miljard kostade partyt. Och då var det ändå inte ett verkligt realistiskt scenario, inga skaror med civila på flykt undan bombregn, inga kvinnor med skrikande spädbarn i armarna som man kanske måste peppra för att komma åt den lede fi, inga stinkande skyttegravar med råttor och brist på mat. Bra käk över lag.


KOM TILL BOKMASSAN!

ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister.

Här hittar du all information om evenemanget.


Kanske kan vi till ett annat år spara miljarder på att ersätta hela cirkusen med 19 000 stycken av försvarets egna läsplattor i gråbrungrönt, med olika wargames installerade och med PewDiePie som krigskorre i ett hörn?

I ett gästinlägg på SVD:s ledarsida nyligen - möjligen hade det migrerat dit från kåserisidan - förklarade Christoffer Karlsson, officiell stridspitt i Liberala ungdomsförbundet, varför Aurora 17 var alldeles nödvändigt. Det handlade om att ”skapa ljuv musik”! Både symfoniorkestrar och fotbollslag kan visserligen träna individuellt,  men för att verkligen funka bra måste de träna tillsammans allihop – och då blir det många!

Karlsson nämnde förstås aldrig att Aurora kostar drygt en halv miljard, eller hur ofta man måste träna ihop – varje år? En gång i månaden? Möjligen tror han att ett fotbollslag och en symfoniorkester tränar EN gång tillsammans, så är det klart sen. Eller menade han verkligen att Aurora måste utöva sin ljuva musik minst en gång om året i fortsättningen? Jag menar, det kommer ju hela tiden nya fi, nya hotbilder, vapentyper…

Mikael Holmström på DN har påpekat att Aurora i själva verket var ett slags audition för länder som USA och Frankrike, vars vapenindustrier önskar sälja nya vapensystem till Sverige – det kan handla om uppåt 20 miljarder kronor för en svensk order.  ”Bara att utrusta en bataljon i armén med de nya systemen skulle kosta minst 10–12 miljarder kronor, uppger flera militära källor för DN.” Väl värt att kriga för!

Troligen är även Peter Hultqvist i sina mardrömmar medveten om att det mest realistiska hotet mot Sverige inte är en A-armé utan en skenande global miljöförstöring som just nu står vid en tipping point där allt liv på planeten hotas. Där, och bara där, vore det kanske värt att lägga ”försvarets” pengar på en ny sorts värnplikt där generation efter generation inkallas för att bibringas verkliga och realistiska kunskaper om hur vårt land ska kunna räddas. De kan gnuggas i kunskaper om klimatet, vår livsstil omräknad i koldioxid, de kan få lära sig enkel teknik för matförsörjning och byggande i en katastrofdrabbad ny värld, ges argument mot skenande resursslöseri som ”planned obsolecence”, det vill säga industridesignens inbyggda åldrande för profit. De kan få träna enkel sjukvård under realistiska krigsförhållanden och diskutera hur patriarkatets stridspittar styr vårt tänkande i alla krigsscenarier.

Vad hotar oss egentligen mest? Konventionella vapenanfall, eller vattenbrist och 50-gradig hetta i växthuseffekt om mindre än 30 år, med åtföljande folkvandringar? Ska vi lägga 20 miljarder på att möta nya avancerade ballistiska robotar eller satsa dem på att till exempel ställa om transportsystemet till elförsörjning? Ska vi leka krig eller rusta oss för verkligheten?

En ny tids värnpliktiga kunde få samarbeta i realistiska klimat-krigsspel om hur de ska kunna bygga en ny värld för sig själva och sina barn. Det är ju deras liv det gäller.

Då skulle insikten kanske äntligen sjunka in: den verkliga Fienden är vi själva och vår livsstil.

Den Lede Fi är du. Och jag.

Plus och minus

- Varför är det ingen som diskuterar NMR:s mycket tydliga symbolik, sådan den framstår i deras snöpta, kastrerade kortslipsar och Tyr-runans dröm om att allt en dag ska resa sig igen, och liksom runans fallos peka mot skyn?

+ Aurora skulle kunna ha det goda med sig att vi börjar en diskussion utifrån begreppet ”omräkna” – typ hur många solpaneler får vi för ett enda stridsflygplan? Hur många vindkraftverk för en stridsvagn?

Katarina Mazetti
Katarina Mazetti 

Skribent och författare som bland annat har skrivit de hyllade böckerna Det är slut mellan Gud och mej och Grabben i graven bredvid.

Skriver krönikor i Dagens ETC en gång i månaden.