Maria-Pia Boëthius
Klara Strandberg
Johan Ehrenberg
Samira Ariadad
Isobel Hadley-Kamptz
Martin Halldin
Renzo Aneröd
Anna Jörgensdotter
Helena Gustavsson
Stefan Sundström
ETC på Twitter
ETC_redaktionen: Kom förbi Katrineholm nästa lördag. Du lär dig göra grön el! http://t.co/fJ1g0LiM
ETC_redaktionen: Läs hela granskningen av Volvos vinster här: http://t.co/fh5s17Cw http://t.co/4q9RKfn0
ETC_redaktionen: Volvos nye vd tjänar lika mycket som 111 arbetare. Är det rimligt? Vad tycker du?... http://t.co/DcUUX4O4
ETC_redaktionen: Förra veckan skrev Ida Gabrielsson en ledare om "rasismen i krisens spår". Hur ska vänstern vända utvecklingen?... http://t.co/P2BUs7CY
ETC_redaktionen: Hemlösa migranter kan inte få tak över huvudet någonstans i Stockholm. Borde kommunen ta ett ansvar, tycker ni? http://t.co/QR9CMalo
ETCs nyhetsbrev
Missa inte våra uppdateringar! Prenumerera på ETCs nyhetsbrev. Skriv in din epostadress nedan.
Sök
Senaste nytt från ETC förlags tidningar
ETC Örebro Hon älskar det omöjligaETC Stockholm Sverige får allt sämre trygghetEfter Arbetet Sverige får allt sämre trygghetETC Göteborg Sverige får allt sämre trygghetDagens ETC Sverige får allt sämre trygghetETC Bergslagen M vill säkra kommunens ekonomi genom organisationsöversynStödföreningen ETC Gå med i vår stödförening
Antimarknaden är kapitalistens dröm
söndag, november 20, 2011 - 10:00
KRöNIKA
”Riskkapitalister vill ha stöd från staten.” Rubriken från Svenska Dagbladet i förra veckan var samtidigt djupt stötande och alldeles självklar. Min spontana reaktion blev förstås att försöka skratta bort obehaget.
Den här gången handlade det om de riskkapitalbolag som äger apotek i Sverige och som, trots att de för ut mångmiljonvinster till skatteparadis för att undvika skatt, nu kräver högre subventioner av staten än dagens 4,5 miljarder för att fortsätta tillhandahålla receptbelagd medicin.
Hela poängen med apotek är såvitt jag förstår att de ska sälja receptbelagd medicin. Om man bara hade velat sälja läppglans, smaksatt mineralvatten och huvudvärkstabletter hade man exempelvis kunnat starta en kiosk. Nu vill apoteksägarna ändå ha mer skattepengar för att fortsätta driva apotek snarare än kiosker.
Det här är ett strålande exempel på det som kallas antimarknader. Ovanför den idealt fria marknaden, där det råder fri konkurrens, insyn, fri prissättning och arbetsdelning, finns ett annat skikt i ekonomin som styrs av närmast motsatta principer. På antimarknaden är det inte den som har bäst varor och mest effektiv hantering som tjänar mest pengar. Nej, det som räknas där är vilken relation man har till makten, vilka monopol man kan tillskansa sig, vilken tillgång man har till statliga pengar och privilegier. Man kan tjäna goda pengar på en fri marknad också, men det är inget mot vad man kan på antimarknaden. Kapitalister är just därför sällan särskilt förtjusta i kapitalism.
Under de senaste åren har det blivit plågsamt tydligt att finanssektorn är en enda stor antimarknad. Bankerna håvar hem enorma vinster under goda år för att dåliga år skjuta över förlusten på skattebetalarna. Politikerna accepterar det med motiveringen att samhället inte tål bankkonkurser. I så fall torde dock inte samhället tåla banker som tar stora risker heller.
För begreppet risk här måste preciseras. Bankerna må ha system med bonusersättningar, som aktivt uppmuntrar extra risktagande, men riskerna är ju aldrig deras. De riskerar alltid bara våra pengar, aldrig sina egna.
På motsvarande sätt fungerar riskkapitalbolagen som går in i välfärdssektorn. Det må heta riskkapital, men poängen är att tjäna pengar med minimal risk, utan onödig inblandning av alltför fria marknader där man kan tänkas förlora pengar. För offentliga upphandlingar är inga marknader. Att en kommun bestämmer att ett visst företag ska få pengar för att driva ett hem för äldre, eller laga sjukhusmat eller leverera datorer till kommunhuset ger blott en kund, kommunen, en säljare, företaget. Vad de enskilda människorna tycker är oväsentligt.
Det betyder inte att alla kommuner bör vara självförsörjande på välfärdstjänster, mat eller datorer. Inte heller måste man ge ut miljardsubventioner för att kunna ha privata apotek, eller för all del stötta upp banker till bokstavligen varje pris. Men så fasta tycks politiker och företag vara i antimarknadsperspektivet att de aldrig ens överväger något annat. Att finansministern ändå skäller över effekterna är bara att ignorera.
Relaterade artiklar
Kommentarer
Det är den motsägningsfulla poängen, i en kapitalism gör företagen allt för att springa ifrån kapitalism och tillförsäkra sig säkra monopolmarknader. Därför kan inte viktiga samhällsnyttor överlåtas till dem. Marknaden måste vara fri för att den järnhårda dynamiken ska slå ut dåliga affärsplaner och för att konsumenterna ska kunna välja bra saker.
Staten måste gör en ny ansträngning för den viktigaste reformen på länge, smarta elnät som tillåter återleverans av små elleverantörer, elmonopolen har inget intresse i saken.
Jag prenumererar på ETC. Varje vecka när jag sitter vid mitt köksbort och läser tidningen, blir jag förbannad när jag kommer till den borgarpropaganda som produceras av Isobel Hadley-Kamptz. Det får mig att tappa lusten att prenumerera. Men eftersom jag vill fortsätta prenumerera på resten av tidningen går jag istället och sätter mig framför datorn och skriver den enda protest jag kan: en kommentar.
Denna vecka skriver Hadley-Kamptz om hur riskkapitalisterna snor pengarna ur de privatiserade apoteken. Som den borgare hon är, kan hon förstås inte erkänna att apoteken inte borde få vara vinstdrivande, istället hittar hon på att det finns nåt som heter ”antimarknaden”. Det är då INTE att människor i Högdalen ordnar gratisloppis i protest mot marknaden. Nej, det är dom kapitalister som står ”ovanför den idealt fria marknaden, där det råder fri konkurrens, insyn, fri prissättning och arbetsdelning”, och den här så kallade ”antimarknaden” har ”närmast motsatta principer”.
Kom igen, Johan Ehrenberg, du BETALAR en borgare för att skriva detta skitsnack i din tidning!?!
Men det är ju sant det hon skriver. Det handlar om ett centralt problem i nuvarande ekonomiska system, och något som även lyfts fram i exempelvis Occupy-rörelsens kritik mot detsamma, att marknaden faktiskt är långt ifrån så "fri" som många krafter vill göra gällande. Jag tror att det är viktigt att försöka bryta fixeringen vid den orelevanta och fördummande höger-vänster-skalan och se vad frågorna verkligen handlar om istället. Annars hamnar man lätt i ändlösa och meningslösa navelskåderier om vad som är "korrekt vänster" osv. Höger-vänster-skalan är en gammal relik som bl a hålls vid liv av media för att det gör "bra TV" och säljer lösnummer. Den håller en duperad massa i schack genom att upprätthålla en illusion av valfrihet mellan två "motsatta" alternativ, som om andra alternativ omöjligen kan existera.
Nej, hon har inte rätt. Det finns ingen ”antimarknad” i den mening Hadley-Kamptz skriver om. Det marknaden i sig som är den ”antimarknaden”, det är kapitalismen som fungerar just så. Riskkapitalbolagen är ingenting annat än kapitalismens ytterlighet. Det har aldrig funnits nån ”fri” marknad över huvud taget.
Slutsatsen borde vara att apoteken skulle återförstatligas, precis som vård och omsorg inte heller borde få vara vinstinriktad. Isobel Hadley-Kamptz och alla som driver hennes borgerliga världsbild medverkar i själva verket till att riskkapitalbolagen får fortsätta härja. Det bästa som kan uppnås om vi tror på hennes propaganda är att det kan bli nån ynka liten begränsning mot kapitalisternas värsta hänsynslöshet.
Men det kanske är jag som har fel på ett annat sätt. Jag kanske borde sluta prenumerera på ETC trots allt. Om det ska bli en till blaska för historielöshet och medelklassideologi, vilket kommentarerna antyder. Det får jag ta mig en funderare på.
Tänker svära i kyrkan lite och kommentera din text, Maria, med att det har blivit nästan omöjligt att inte som skribent vara lite "borgerlig" idag. Det borgerliga subjektets glatta yta är för raffinerat odelbar och skenbart transparent för att kunna genomskådas och plockas sönder i någon vanlig artikel, kanske inte ens i ETC.
Det är en fråga om att ingå i skådespelssamhället eller förråda det. Men om en skriver i tidningar, finns med i debatten och försöker förändra, då ingår en också i Skådespelet. oavsett ens privata åsikter om det.
Förändringsarbetet idag handlar kanske inte längre om att våga vara radikal i sin samhällsanalys, utan om att först och främst föra samman människor i transaktionsbefriade gemenskaper, att skapa nya och egna rum inuti det alltmer privata, offentliga rummet.
Vet inte vad Hadley-Kamptz har för uppfattning om just det, men artikeln om antimarknader är ändå tänkvärd för att den sätter fingret på marknadssamhällets bedrägliga logik.
Bra Maria! Vi är omgivna av borgerlig propagande 24/7 och visst vore det skönt om vi slapp skitsnacket här åtminstone. Vi lever inte i en marknadsekonomi, vi lever i ett kapitalistiskt samhälle. Den fria marknaden finns bara i Ron Pauls våtaste fantasier.
Nej, marknaden är inte fri. Men det är inte på grund av statliga regleringar som på något sätt kommer utifrån och "förstör" den autentiskt fria marknad som "egentligen" utgör grunvdalden på samhället. Marknaden är inte fri eftersom vi inte lever i en fri marknadsekonomi (har aldrig gjort, kommer aldrig att göra) utan i en kapitalistisk ekonomi.
Kapitalismen är ingen "fri" ekonomi utan en kapitalstyrd ekonomi. Kapitalismen kommer inte att bli det minsta bättre (tvärt om) om vi gör som kapitalisterna säger och tar bort välfärd och regleringar som håller dem i schack.
Det är inte heller så att den fria marknadsekonomin skulle var ett ideal. Innebär inte det ett samhälle där värdet går före människan? Där man inte kan lita på varandra eftersom det finns ekonomiska intressen? Där humana, sociala och ekologiska kostnader döljs bakom marknadspriset? Där somliga blir rika medan andra blir fattiga? Där sociala förhållanden präglas av konkurrens? Att samhälleligt försöka korrigera alla brister med marknaden kommer kräva onödigt mycket ansträngningar. Och själva marknadsmekanismerna är inte så värst snabba och effektiva med moderna mått mätt, storföretag planerar sin ekonomi på förhand, ska sådana möjligheter inskränkas? Kapitalismen har i princip avskaffat marknaden (förutom då arbetsmarknaden och marknaden för underleverantörer), ska vi återinföra den på dekret? För att... varför?
Termen "antimarknad" är hämtad från Fernand Braudel, som inte var uttalat marxist men ändå "de facto-marxist" i hans sätt att arbeta. "Civilisationer och kapitalism" är läsvärd!
"Antimarknad" betyder ungefär samma sak som kapitalism, eller mer specifikt kapitalismens utbytesform: monopolet/oligopolet.
Jag vill inte förhärliga marknaden som är en i huvudsak förlegad institution som inte har mycket att erbjuda oss, men jag menar att det är en stor skillnad på hur marknadsekonomier (såsom torghandlar) fungerar och hur kapitalismen fungerar.
Kapitalismen har sin förutsättning i marknaden och är marknadens motsats, men upphäver den ingalunda. Tvärtom, en kapitalist kan definieras som en person som lyckats isolera sig själv från marknaden men tvingar andra att stanna kvar på den: arbetssökande, råvaru- och underleverantörer, konkurrenter och alla andra som han antingen exploaterar eller söker hålla nere.
Kapitalisterna är beroende av att det existerar en arbetsmarknad, en råvaru- och tjänstemarknad och en produktmarknad för småproducenter, eftersom dessa marknader tvingar sina aktörer att bete sig på ett sådant sätt att han kan behärska dem. Deras priser och anspråk pressas ner av de välsignade "marknadskrafterna" som han själv alltid i stor utsträckning är immun mot eller själv manipulerar.
Men kapitalismens avskaffande varken kommer eller bör innebära någon "marknadens frigörelse". Den rena marknaden är en utopi.
Jag har inte läst nån Fernand Braudel, så jag har inga medelklassiga hänvisningar att svänga mig med, men jag kan räkna ut alldeles själv att vinstdrivande företag inte har med vård och omsorg att göra. Eller med apotek.
Det håller jag helt och fullt med om! Det är självklart för mig.
(jag är f.ö. inte medelklass och har aldrig varit)
Kapitalismen har en del mindre charmiga baksidor; den skapar klyftor och ojämlikhet visst, men i förhållande till vad?
Av alla tidigare system som funnits, feodalism, facism, kommunism osv finns det inget annat system än kapitalismen som lyckats lyfta så många människor ur fattigdom och lyckats skapa ett välstånd bland de stora massorna som saknar motstycke i historien. Detta är ett välkänt faktum som ofta glöms bort i rödgröna kretsar.
Jag påstår inte att din kritik mot kapitalismen är felaktig och att det är något fint med stora klyftor i samhället. Jag motsätter mig dock att du per automatik förkastar den nuvarande världsordningen utan att tala om vad du vill ersätta den med för system som skulle vara bättre än kapitalismen. Som ovanstående stycke visar finns det en hel del tunga argument för att behålla kapitalismen
Det är "historielöst" att vilja avskaffa kapitalismen för använda ditt eget ord.
Tack för en utmärkt artikel! Vad så många verkar missa är att det faktiskt är skillnad på kapitalism och korporativism. När banker räddas med skattebetalarnas pengar eller när företag får monopol av staten att bedriva sin verksamhet, är det inte kapitalism det handlar om utan korporativism.
Oavsett om man tror att lösningen finns i statligt övertagande och mer regleringar eller i en friare marknad, gäller det att ialf hålla isär begreppen.
Nej, det är ingen som helst skillnad på kapitalism och "korporativism". All existerande kapitalism i historien har varit mer eller mindre "korporativism", "statskapitalism", "monopolkapitalism", "antimarknad" eller vad man nu vill kalla det. Däremot är det skillnad på kapitalism och småborgarnas marknadsekonomi.
Om man skulle räkna upp de historiska faktorer som främst är förknippade med den ursprungliga kapitalanhopningen, så är de oktrojerad handel, slavjakt och slavdrift på plantager, privatisering av feodal jordegendom, expropriering av privat småegendom genom våld eller bedrägeri och statssubventionerad rustningsindustri - i intet fall ting som direkt kan förknippas med fredliga transaktioner mellan jämlika aktörer på en marknad styrd av anonyma, opersonliga "krafter".
Bara för att ett renodlat kapitalistiskt system inte har eller någonsin kommer att existera så innebär ju inte det att begreppet inte existerar.
Med samma resonemang skulle jag kunna hävda att kommunism är likvärdigt med kapitalism då det förmodligen inte har funnits något något kommunistiskt samhälle helt utan kapitalistiska inslag.
Intressant artikel.
Om jag får vara lite elak tolkar jag i resonemanget ett stänk av liberal avbön, detta är alltså inte den marknad som löser allas vår existens till att manifestera den bästa av världar ?
Så är det förmodligen, jo.
Frågan är om den där helt fria självreglerande marknaden skulle kunna existera annat än som en teoretisk modell ens under mycket korta tidsintervall ? Jag ställer mig tvivlande då kapitalismen har en inneboende drivkraft att undanröja konkurrens, antingen genom att sluka eller slå ut konkurrenter, alternativt genom kartellbildningar.
Jag skulle därför gärna se ett fortsatt resonemang om hur mekanismerna för att hålla en sån här ideal fri marknad intakt och vid god hälsa skulle kunna tänkas implementeras, vi kan hoppa över steget med att eliminera den politiska inblandningen och styrningen eftersom just den biten med facit i hand känns rätt uppenbar ? Hur skulle t.ex. bildningen av kapital hanteras för att komma runt dagens avarter med inflatering av penningmängden med skuld som underliggande garant ?
Ser fram emot fortsättningen!
Isobels tankar ligger inte på mils avstånd ifrån det Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren skriver om, men så fort det är en liberal som är undertecknad så tar folk avstånd och blir uppriktigt förbannade för att ETC tar in "borgarpropaganda" ... Den egentliga frågan är hur väl de här åsikterna skulle gått hem hos riksdagshögern? Inte särskilt väl skulle jag påstå.
Jag tycker nog att Isobel har visat en skaplig intellektuell självständighet i de två krönikor jag hittills har hunnit se och väntar med spänning på hennes kommande slutsatser, konstateranden och eventuella synteser. Personligen är jag nog mer intresserad av vad folk säger än av vilken etikett dom råkar ha fått, annars händer det lätt att man missar nåt intressant när det kommer.
Jag hajar till när jag läser redan i ingressen att "kapitalisterna är emot kapitalism". Så är det förstås inte. Kapitalism är att pengarna (kapitalet) har makten. Det gillar dom skarpt.
Däremot är kapitalisterna emot marknaden, eftersom de hellre vill ha monopol eller i varje fall oligopol. Deras stöd till marknadsekonomi är ideologi, snarast till för att dupera folk.
Deras nyttiga idioter är libertarianerna, som på fullt allvar tror på myten om att den fria marknaden, där ingen fuskar, kan upprättas, vad jag brukar kalla "fair play-utopism".
Din poäng är riktig i sak Isobel men varför hitta på dina egna begrepp? Du talar om "antimarknad", men det handlar ju bara om vad andra annars kallar skyddade marknader eller monopol på marknaden. En MARKNAD (köp och sälj) är det ju fortfarande, dock utan KONKURRENS, därför är "antimarknad" inget vidare bra begrepp. Tycker jag.
"Kapitalister är just därför sällan särskilt förtjusta i kapitalism."
Kapitalism och fri marknad (bättre formulerat kanske fri konkurrens) är inte synonymer på något sätt. Du kan ha det ena utan det andra och det andra utan det ena.
Jon Weman
www.atgardslandet.se
Jag tror att man ofta med "marknad" tänker sig en fungerande marknad, rätta mig om jag har fel. Om man går till marknaden på torget tänker man sig att det finns många säljare att välja emellan. Om det bara finnns ett stånd säger man nog inte att man går till marknaden.
Man kan också säga skyddad marknad, eller pseudomarknad, men det kanske inte blir så tydligt.
Bakom uttrycket "fungerande marknad" döljer sig dock vissa ideologiska antaganden.
1. Att marknaden över huvud taget kan fungera.
2. Att denna marknad, när den fungerar, ger positiva samhällseffekter.
Problemet ligger egentligen i att marknaden som begrepp är så pass koloniserat av den nyliberala ideologin att det är svårt att använda begreppet utan att ställa upp på de grundantaganden som ligger i begreppet. Då tvingas man som icke-nyliberal istället att använda sig av underliga sammansättningar så som anti-marknad, pseudomarknad eller skyddad marknad när man vill säga något om icke-fungerande marknader. Min grundläggande kritik mot detta måste bli att marknaden aldrig kan bli fungerande på det sätt som den liberala teorin antar. Dessa nya begrepp hjälper till att dölja denna grundläggande lögn; om anti-marknaden inte fungerar så betyder det logiskt sätt att den "vanliga" marknaden gör det.
"Kapitalister är just därför sällan särskilt förtjusta i fungerande marknader." ska det nog vara. Men det var en mycket bra artikel. En viktig kritik mot ett marknadstänkande som har gått så långt, så att det varken finns kvar marknader eller tänkande.
I grundkursen i ekonomi kunde man en gång i tiden lära sig att oligopol och monopol ger mer vinster för företagen. Därför ligger det i "marknadens logik" att upphäva marknaden, köpa upp konkurrenter och lägga ner dem, t ex. Har man dessutom makt över politiken är lyckan fullständig: man spelar match utan motståndare, och äger dessutom spelplanen och avlönar domaren.
Det som är förvånande med artikeln är att den räknas som ny.
Ja precis Emil, den fria konkurrensen har en naturlig tendens att upphäva sig själv genom att en eller ett fåtal av de starkaste spelarna får mer och mer fördel och till slut är ensam(a) kvar. Därför kan någorlunda fri konkurrens bara vara möjligt med hjälp av statliga ingripanden (konkurrenslagstiftning).
märkliga tider man lever i .
Isobel skriver bra. Man måste kunna läsa texter från folk som inte delar ens ideologiska kompass till 100%.Annars kan man ju sluta läsa nåt annat än sin egen katekes överhuvudtaget.
Att kapitalismen leder till oligopol,monopol, karteller etcetera? eller kallade det anti-marknad. Att kapitalismen och staten är tätt knutna ihop?
Jo det fanns en gubbe som hette Marx som skrev om det. Hur det skulle vara borgerligt att påpeka en sån grej, fast i andra termer?
Mer Isobel i ETC. Bättre perspektiv än många som tramsar om 90 talets id pol fortfarande.
Skriv ny kommentar